Ordlista
A
absolut avkastning
En fond som har som mål att skapa en positiv avkastning oavsett hur marknaden utvecklas.
AFGX
Affärsvärldens generalindex (AFGX) är ett börsindex som mäter den genomsnittliga kursutvecklingen för alla aktier som är noterade på Stockholmsbörsen.
aktie
Ägarandel i ett aktiebolag.
aktiefond
En aktiefond är en fond som investerar minst 85 procent av fondförmögenheten i aktier eller aktierelaterade finansiella instrument. Aktiefonder har i förhållande till andra fondtyper en högre risk, vilket betyder att sannolikheten för såväl värdeökning som värdeminskning är större. Risken sprids dock automatiskt genom att fonden placerar i minst 16 olika aktier, oftast betydligt fler. Inom kategorin aktiefonder finns många olika placeringsinriktningar med olika risk och avkastningsmöjligheter.
Generellt sett har bredare aktiefonder som sprider risken på såväl olika regioner som branscher lägre risk än mer nischade aktiefonder. Aktiefonder som placerar på mer etablerade marknader såsom Nordamerika och Europa har en lägre risk än fonder som placerar på tillväxtmarknader. För fonder som placerar utomlands kan också en valutarisk tillkomma.
aktieindexobligation
En aktieindexobligation är en kombination av en obligation och en option. Obligationen ger trygghet att få tillbaka investerat belopp, medan optionen är den del som innebär möjlighet till meravkastning. Är ett exempel på strukturerad produkt.
aktiv andel (active share)
Nyckeltalet aktiv andel, active share på engelska, används för att ge en bild av hur mycket fondens innehav avviker i förhållande till de bolag som ingår i fondens jämförelseindex.
Nyckeltalet anges i procent. Ju högre procentsiffra, desto större avvikelse. Noll procent active share innebär att fonden har exakt samma innehav och samma fördelning av innehaven som jämförelseindexet. 100 procent active share innebär att inga av fondens innehav finns representerade i indexet.
Fonder som investerar på små marknader, dominerade av ett flertal stora bolag (såsom i Sverige), har, i kombination med de krav på riskspridning som finns för fonder, svårare att nå en hög aktiv andel även om förvaltningen grundar sig i aktiva placeringsbeslut.
aktiv förvaltning
Förvaltning av en fond där förvaltaren väljer värdepapper utifrån egen analys av vad som bedöms kommer att ge den bästa avkastningen i framtiden utifrån vald risknivå. Förvaltaren kan även ha uppdraget att välja fonder utifrån vissa hållbarhetskriterier. Nyckeltalen aktiv risk och aktiv andel används för att räkna ut hur aktiv en fond har varit.
Jfr passiv förvaltning.
aktiv risk (tracking error)
Nyckeltalet aktiv risk, tracking error på engelska, visar hur mycket fondens avkastning svänger i värde i förhållande till sitt jämförelseindex.
För fonder beräknas den aktiva risken som standardavvikelsen hos skillnaden mellan fondens och jämförelseindexets avkastning. Ju lägre aktiv risk fonden uppvisar desto bättre följsamhet har denna haft gentemot indexet. Ju högre aktiv risk desto mer har fondens avvikelser gentemot index varierat. Redovisas i procent i årsberättelsen samt i informationsbroschyren.
alfa
Avkastning i en fond som inte beror på marknadens utveckling (beta) utan som skapas genom förvaltarens aktiva förvaltning. I likhet med informationskvoten mäter även alfa fondens över- eller underavkastning med hänsyn tagen till risken. Det som skiljer alfa från informationskvot är riskbegreppet. För alfa är det marknadsrisken (fondens beta) som det justeras för. Om alfa är större än noll betyder det att fonden fått högre avkastning än jämförelseindexet. Ju mindre risk fonden tagit (jämfört med marknaden) för att nå avkastningen, desto högre blir fondens alfa.
allmän pension
Den statliga delen av pensionen, och som alla som har arbetat eller bott i Sverige får. Den statliga pensionen består av inkomstpension och premiepension. Pensionsmyndigheten ansvarar för den allmänna pensionen.
Mer information finns på Pensionsmyndighetens webbplats.
allemansfond
En typ av aktiefond som introducerades 1984 för att stimulera svenskarna att spara i fonder. Avkastningen var fram till 1990 helt skattefri, och fram till 1997 lägre än för andra kapitalvinster. 1997 togs skattesubventionerna bort. Allemanssparandet gjorde fondsparandet till en folkrörelse i Sverige.
alternativ investeringsfond
Fonder som inte är värdepappersfonder (UCITS-fonder) regleras i lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Definitionen i lagen är bred och omfattar en mängd olika fondtyper. Exempel är hedgefonder och fastighetsfonder.
Jfr specialfond.
andelsklass
En fond kan erbjuda olika andelsklasser, vilket innebär att investerare kan köpa andelar med varierande villkor inom samma fond. Dessa villkor kan variera beroende på exempelvis vilken valuta fonden handlas i, om fonden ger utdelning eller inte, samt vilken förvaltningsavgift som tillämpas.
andelsvärde
Se NAV-kurs.
artikel 8-fond
Fonder som främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper: Bidrar till hållbarhet utan att ha hållbarhet som mål med förvaltningen. Exempelvis genom att aktivt välja in eller välja bort vissa investeringar.
Se även artikel 9-fond.
artikel 9-fond
Fonder som har hållbarhet som mål: Har som mål att investera hållbart. Exempelvis genom att investera i företag som levererar klimatlösningar som minskar koldioxidutsläpp.
Se även artikel 8-fond.
avgift
Se förvaltningsavgift och årlig avgift.
avkastning
Värdeökning på en placering. Kan komma fondspararen till del som kapitalvinst eller utdelning. Observera att en fonds avkastning alltid visas efter att avgifter är bortdragna.
Se också NAV-kurs.
B
blandfond
En fond som investerar i både aktier och räntebärande värdepapper. Fördelningen av aktier respektive räntepapper skiljer sig åt mellan blandfonderna och deras placeringar styrs av fondens strategival.
blankning
Innebär att man säljer finansiella instrument, exempelvis aktier, som man har lånat. Avsikten är att vid en senare tidpunkt köpa tillbaka de finansiella instrumenten till en lägre kurs, vilket ger en vinst. Används som strategi för att tjäna på en kommande aktiekursnedgång. Gäller främst hedgefonder.
Jfr kort position.
branschfond
Värdepappersfond som (till minst 80 procent) köper aktier i en specifik bransch, såsom läkemedel, fastigheter etc.
branschrisk
Risk för börsnedgång inom en viss bransch. Blir särskilt betydande om en fonds placeringar gjorts i endast en bransch.
C
cykliska aktier
Aktier i ett cykliskt bolag följer till stor del konjunktursvängningarna. Exempel är stål-, skogs- och verkstadsbolag. Vissa bolag, som skogsbolag, brukar gynnas tidigt i en konjunkturuppgång, medan andra går bra sent i konjunkturcykeln, t.ex. byggbolag. Börsen ligger ofta före konjunkturutvecklingen.
courtage
En avgift vid köp och försäljning av värdepapper som fonden vanligen får betala till den fondkommissionär/aktiemäklare som genomför transaktionen.
D
depå
Se värdepappersdepå.
derivat
Samlingsnamn på riskhanteringsinstrument vars värde bestäms av underliggande värdepapper, exempelvis optioner och terminer, warranter och swappar. Derivatinstrument kan användas för att försäkra en investeringsportfölj mot kursnedgångar eller för att ge ökad avkastning med en mindre kapitalinsats. Derivat kan handlas antingen direkt mellan en köpare och en säljare, eller via organiserade börser.
diversifiering
I finansiella sammanhang innebär diversifiering att man minskar risken i en värdepappersportfölj genom att placeringar sprids, exempelvis på många olika värdepapper, med investeringar i både aktier och obligationer och/eller med en stor geografisk spridning.
duration
Ett mått som visar den genomsnittliga löptiden i en räntefond. Måttet används för att mäta risk i ränteplaceringar.
Duration är ett vägt genomsnitt av återstående löptid för fondens räntebärande värdepapper, mätt i dagar. Obligationsfonder har följaktligen en högre duration än
penningmarknadsfonder. Ju högre värde, desto känsligare är fondens andelskurs för förändringar i marknadsräntan.
E
EFAMA
EFAMA är en intresseförening för den europeiska kapitalförvaltningsbranschen. Fondbolagens förening och systerorganisationer från 26 andra länder i Europa är medlemmar.
ENF, Etiska nämnden för fondmarknadsföring
Fondbolagens förening har inrättat en oberoende Etisk nämnd för fondmarknadsföring (ENF). Syftet är att följa upp att fondbolagen i sin information och marknadsföring beaktar de regler som gäller, bland annat föreningens riktlinjer för information och marknadsföring.
ESG
ESG är ett begrepp inom hållbara investeringar där E står för environment (miljö), S står för social (samhälle) och G står för governance (bolagsstyrning).
ESMA
European Securities and Markets Authority, ESMA, är en oberoende EU-myndighet vars uppdrag är att bidra till stabiliteten i EU:s finansiella system och att förbättra investerarskyddet. Esma arbetar för att tillsynsmyndigheterna tillämpar EU-regler lika. Svenska Finansinspektionen deltar i Esmas arbete och är medlem av dess tillsynsstyrelse.
ETF
En börshandlad fond (Exchange Traded Fund) kan handlas i realtid på en börs (som en aktie). Börshandlade värdepappersfonder känns igen genom att de har ”UCITS ETF” i namnet på fonden.
EU-taxonomi
En viktig del av EU-kommissionens handlingsplan EU Green Deal. EU-taxonomin är ett ramregelverk som är tänkt att fungera som ett gemensamt språk och en måttstock för att klassificera vilka ekonomiska aktiviteter som är hållbara. Syftet är att hjälpa investerare att identifiera och jämföra hållbara investeringar. Enligt regelverket ska varje fond i framtiden redovisa hur stor del av fondens investeringar som är förenliga med taxonomin. Taxonomin håller på att utvecklas. Det finns både klimatmål och sociala mål, kriterier för samtliga mål är ännu inte klara.
etisk fond
Äldre beteckning för hållbar fond/ESG-fond.
F
faktablad
Alla som är intresserade av att börja spara i en fond ska enligt lag erbjudas ett faktablad. Faktabladet ger en överblick över den mest väsentliga informationen vid val av fond. Informationen är uppställd på samma sätt för alla fonder för att man enkelt ska kunna jämföra fonder med varandra.
Alla faktablad är på högst två sidor. Du hittar faktabladen på fondbolagens webbplatser eller kan få dem i kontakt med fondbolagen eller de som säljer fonder..
Faktabladen ger dig uppgifter om fondens:
• placeringsinriktning
Här beskrivs vilken typ av fond det är, t ex att fonden investerar i aktier som ges ut av svenska företag.
• risk/avkastningsprofil
Fonden ska redovisa ett mått på risk. Skalan som används är 1-7, där 7 innebär högst risk.
• resultatscenarier
Dessa avser att visa vad en investering i fonden kan bli (i kronor och procent) efter att alla kostnader är avdragna, beroende på hur marknaden utvecklas. De scenarier som visas är positivt, neutralt, negativt samt stress. Grunden för beräkning av scenarierna är fondens historiska avkastning och det framgår också att den framtida marknadsutvecklingen är osäker och inte kan förutsägas exakt.
• avgifter
De avgifter som fonden har skall redovisas.
För dig som vill ha utförligare information om fonden finns dessutom en informationsbroschyr och årsberättelse respektive halvårsredogörelse.
Se också KID.
finansiella instrument
Finansiella instrument är aktier, obligationer, andelar i fonder, derivat med flera instrument avsedda för handel på värdepappersmarknaden.
fond
En fond är en samling (portfölj) av aktier och/eller andra värdepapper som har möjlighet att ge avkastning. Alla som investerar i fonden äger en del av fondens samlade tillgångar. Om en fond äger aktier från 50 olika börsföretag blir du som investerat i fonden indirekt ägare i alla dessa 50 bolag.
Fonder investerar främst i två slags värdepapper: aktier och sparande som ger ränta. Fonder som placerar i aktier kallas aktiefonder och fonder som placerar i räntepapper kallas räntefonder. Dessutom finns det blandfonder som placerar i båda delarna. Det finns också fonder som har friare placeringsregler. Ett exempel på detta är hedgefonder.
fond-i-fond
En fond som placerar en övervägande del av fondens tillgångar i andra fonder.
fondandel
Den som sparar i en fond köper andelar (fondandelar) i fondens tillgångar och blir därmed delägare till alla de värdepapper som fonden äger.
fondbestämmelser
Fondbolaget upprättar fondbestämmelser för varje fond. I dessa regleras villkoren för fonden, t.ex. placeringsinriktning, hur försäljning och inlösen sker och vilka avgifter som tas ut.
När ett företag vill starta en ny fond, måste Finansinspektionen först godkänna fondbestämmelserna. Även om företaget vill ändra i befintliga fondbestämmelser måste ändringarna godkännas av Finansinspektionen.
fondbolag
Ett fondbolag är ett svenskt aktiebolag som förvaltar förmögenheten i en värdepappersfond. Ett fondbolag kan förvalta flera fonder.
fondförmögenhet
Värdet på fondens tillgångar.
fondförsäkring
Ett långsiktigt försäkringssparande med placering i fonder. Fondförsäkring kallas även unit linked. Spararen kan utan skattekonsekvenser flytta sina pengar mellan de olika fonder som finns i försäkringsbolagets sortiment.
fondförvaltare
Fondförvaltare har som uppgift att förvalta värdepapper åt en fond. Deras mål är att hitta de bästa placeringarna utifrån fondens placeringsinriktning. En fördel med att spara i fonder är att ett fondbolag med expertkunskaper sköter placeringarna och administrationen åt dig. Det innebär att du som placerare inte behöver vara lika aktiv som vid exempelvis aktiehandel.
fondindex
Ett fondindex visar den genomsnittliga avkastningen för fonder med liknande placeringsinriktning. Fondindex är ett verktyg för att utvärdera hur en fond har gått eller för att få en uppfattning om hur avkastningen för en grupp av fonder med en viss placeringsinriktning varit.
fondregler
Det finns många olika bestämmelser som reglerar fondsparande. De flesta kommer från EU, se lag om värdepappersfonder och lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Läs mer om regelverk på vår webbplats.
fondtorg
Webbplats där man kan handla med fonder. Många fondaffärer görs i dag av kunderna själva på fondtorg.
fondkonto
Används för förvaring av fonder. På ett fondkonto handlas enbart fonder. I en värdepappersdepå kan du placera pengar i olika aktier, fonder, optioner och obligationer. Skattemässigt är reglerna desamma.
Det finns i dag i huvudsak dessa alternativ för dig som vill påbörja ett sparande i värdepapper och/eller fonder: fondkonto, värdepappersdepå, investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring. De olika sparformerna beskattas på olika sätt.
Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden
Fondbolagens förening är en av huvudmännen för Föreningen för god sed på värdepappersmarknaden, som har till ändamål att främja iakttagande och utveckling av god sed på värdepappersmarknaden. Föreningen verkar för detta ändamål genom sina sakorgan Aktiemarknadsnämnden, Aktiemarknadens självregleringskommitté, Kollegiet för svensk bolagsstyrning, Rådet för finansiell rapportering och Expertpanelen för finansiell rapportering.
Föreningens huvudmän är:
• Aktiemarknadsbolagens Förening
• Far
• Fondbolagens förening
• Institutionella ägares förening för regleringsfrågor på aktiemarknaden
• NASDAQ OMX Stockholm AB
• Stockholms Handelskammare
• Svenska Bankföreningen
• Svensk Värdepappersmarknad
• Svenskt Näringsliv
• Svensk Försäkring
företagsobligationsfond
Företagsobligationsfonder investerar som namnet anger i obligationer utgivna av företag. De har generellt en lägre risk än aktiefonder men en högre risk än vanliga obligationsfonder eftersom företag generellt innebär en högre risk än exempelvis statsobligationer.
företagsrisk/kreditrisk
Risk som beror på ett visst företags specifika förutsättningar. Denna risk går att minska genom att placera i flera olika företag istället för bara något enstaka. Det kallas även för diversifiering. Fonder måste enligt lag sprida risken genom att investera i minst 16 aktier/företag.
förköpsinformation
Information som du har rätt att ta del av innan du investerar i en fond. Fonder som säljs till konsumenter ska ha ett aktuellt faktablad som innehåller basfakta om produkten. Du ska få tillgång till faktabladet i god tid före ett eventuellt köp. Det ska också finnas en aktuell informationsbroschyr.
förvaltare
Fondförvaltare har som uppgift att förvalta värdepapper åt en fond. Fondförvaltaren köper och säljer värdepapper enligt uppdragsgivarnas (andelsägarnas) mål vad gäller t.ex. placeringsinriktning och risk.
förvaltningsavgift
Ersättning till fondbolag för bland annat förvaltning, administration, förvaring, information och distribution.
Se också årlig avgift.
förvaltningsavgifter och andra administrations- eller driftskostnader (årlig avgift)
Ett standardiserat mått framtaget för att det ska gå att jämföra kostnader för fonder i hela Europa. Används bland annat i fondernas faktablad och innehåller samtliga kostnader utom fondens transaktionskostnader. Uttrycks i procent av den genomsnittliga fondförmögenheten.
förvaringsinstitut
Alla investeringsfonder ska ha en bank eller annat kreditinstitut som förvaringsinstitut. Detta ska ta emot och förvara fondens egendom och se till att köp och försäljning av fondandelar sker i enlighet med gällande regler.
För att skydda fondandelsägarna har alltså fonden och fondbolaget skild ekonomi. Detta är för att säkerställa att fondens kapital används på rätt sätt, och om ett fondbolag skulle gå i konkurs påverkas inte fondens värde. Fondens tillgångar ingår inte i fondbolagets konkurs utan ägs av fondandelsägarna.
G
generationsfond
Fondtyp där omplacering från en hög andel aktier till en större andel räntebärande papper sker i takt med att pensionen/det förväntade uttaget närmar sig. Vanligt är att fondens namn talar om för vilken generation den är avsedd. Exempelvis “Generationsfonden 70-tal” innebär att den är avsedd för sparare födda på 1970-talet.
Gilla Din Ekonomi
Gilla Din Ekonomi är ett landsomfattande nätverk som startats av myndigheter, organisationer och finansiella företag för att samarbeta om utbildning i ekonomiska och finansiella frågor. Kansliet finns på Finansinspektionen. Fondbolagens förening är nätverksmedlem och representant i programrådet.
H
hedgefond
Hedgefonder är specialfonder och har därmed en friare placeringsinriktning än UCITS-fonder/värdepappersfonder. Många hedgefonder försöker ge avkastning och stiga i värde oavsett om aktie- eller räntemarknaden går upp eller ned. De kan använda belåning, blankning och placeringar i olika typer av derivat för att öka sin avkastning.
Hedge är ett engelskt ord och betyder skydda. I finansiella sammanhang betyder hedge minskning av risktagandet genom att använda flera olika finansiella instrument. Hedgefonder kan ha såväl mycket hög risk som låg risk.
hållbara investeringar
Begreppet hållbara investeringar är definierat enligt artikel 2.17 i SFDR. Hållbara, eller ansvarsfulla investeringar är ett samlingsnamn för en rad olika arbetssätt som investerare använder för att ta miljö- och samhällsansvar i sina investeringar.
Vanliga metoder i fonders hållbarhetsarbete:
- Fonden väljer in bolag utifrån specifika kriterier för miljö, sociala och/eller affärsetiska frågor. Analysen av bolagens arbete med hållbarhet är i detta fall avgörande för valet av bolag i fonden. Vissa av dessa fonder har ett speciellt hållbarhetstema som t.ex. vatten eller miljöteknik.
- Fonden väljer bort vissa bolag. Det kan t.ex. handla om att man väljer bort företag inom vissa branscher som vapen, tobak, alkohol, spel eller pornografi.
- Fonden använder sitt ägarinflytande för att påverka bolag i hållbarhetsfrågor. Det kan t.ex. handla om att ställa krav på en mer miljövänlig produktion eller på bättre arbetsvillkor i fabrikerna.
Det är viktigt att underlätta för spararna genom att tydligt informera om hur hållbarhetsarbetet bedrivs.
Det finns ett antal verktyg framtagna för sparare som letar efter hållbara fonder. När du söker och jämför fonder på Fondbolagens förenings sajt Fondkollen.se visas hållbarhetsinformation.
hållbarhetsprofilen
Hållbarhetsprofilen är ett standardiserat informationsblad som beskriver fonders inriktning vad gäller integrering av ansvarsfulla investeringar. Det gör det möjligt för sparare att jämföra olika fonder.
I
icke-valsfond/-alternativ
När delar av din lön automatiskt sätts av till ditt pensionssparande är det vanligt att det finns en ”icke-valsfond” där pengarna placeras för dem som inte gjort något eget val (t.ex. för premiepension och tjänstepension).
impact investing
Engelskt begrepp som används för att beskriva investeringar som syftar till att påverka världen/företagen till det bättre, vanligtvis gällande exempelvis miljö, sociala faktorer m.m. Jfr hållbara investeringar.
index
Index visar hur en viss marknad har gått i genomsnitt. Ett index fungerar som ett mått för att jämföra fondens värdeutveckling över tiden. Genom att jämföra fondens utveckling med ett visst index går det att få en uppfattning om hur väl fonden har utvecklats under en period i jämförelse med genomsnittet. Det finns många typer av index. Se fondindex och marknadsindex.
indexfond
En passivt förvaltad fond som har som mål att spegla ett valt index, genom att vanligtvis placera i de aktier som ingår i indexet. Motsats till aktivt förvaltad fond, jfr aktiv förvaltning.
individuellt pensionssparande (IPS)
IPS är en form av pensionssparande med tidigare skattemässigt avdragsgilla insättningar. Sparformen gav stor frihet i valet av placeringar i fonder, aktier eller på bankkonto. Från och med 1 januari 2015 sänktes avdragsrätten kraftigt, för att helt försvinna 2016.
informationsbroschyr för fonder
Fonden ska ha en aktuell informationsbroschyr, där det, utöver fondbestämmelserna, ska finnas de ytterligare uppgifter som behövs för att man ska kunna bedöma fonden och den risk som är förenad med att investera i den.
informationskvot
För att relatera den aktiva avkastningen till fondens risknivå brukar måttet informationskvot användas. Skillnaden mellan informationskvot och sharpekvot är att sharpekvoten är ett absolut mått medan informationskvoten är ett relativt mått.
Informationskvoten definieras som den aktiva avkastningen dividerat med fondens aktiva risk. Informationskvoten är ett bra verktyg för att utvärdera investeringar gjorda inom aktiv förvaltning. En fond med en positiv informationskvot (>0) har lyckats ge en högre avkastning än fondens jämförelseindex.
insättningsavgift
En del fondbolag kan ta ut en avgift när du gör insättningar. De är dock ovanliga i Sverige. Information om avgifter finns i informationsbroschyren och faktabladet.
ISK, investeringssparkonto
På ett investeringssparkonto (ISK) kan du spara i fonder. Andra tillåtna investeringar är marknadsnoterade värdepapper och bankinlåning. Vid sparande inom ISK betalar du inte någon skatt på kapitalvinster och utdelningar. Det innebär att du kan byta och sälja fonder inom kontot utan att det utlöser någon reavinstskatt. Kontot är i stället schablonbeskattat.
En schabloninkomst (baserad på statslåneräntan i november året innan plus 1 procentenhet, dock lägst 1,25) tas upp som inkomst av kapital och beskattas med 30 procent. Värdet på kontot stäms av kvartalsvis. ISK kan vara fördelaktigt vid en genomsnittligt hög avkastning, men det är värt att notera att skatten tas ut även under år med värdeminskning.
inkomstpension
Den allmänna pensionen består av inkomstpensionen och premiepensionen. Varje år avsätts 16 procent av lönen till inkomstpensionen.
Jfr allmän pension och premiepension.
J
jämförelseindex
Se index.
K
kapitalförlust
Den avdragsgilla förlust som kan uppkomma vid försäljning av exempelvis aktier eller fondandelar med förlust. Kallades tidigare realisationsförlust (reaförlust).
Om du sparar i fonder på ett ISK, investeringssparkonto, ska du inte deklarera de vinster och förluster som du gör. Istället schablonbeskattas dina tillgångar.
kapitalförsäkring
Här väljer du fonder som ett försäkringsbolag erbjuder. Sparande i en kapitalförsäkring beskattas på ungefär motsvarande sätt som sparande via ISK, investeringssparkonto.
kapitalförvaltning
Kapitalförvaltning avser uppdraget att för en kunds räkning placera kapital efter uppställda riktlinjer. Uppdraget omfattar analys av aktuella marknader, försäljning och köp av värdepapper samt att rapportera resultatet till kunden.
kapitalvinst
Den beskattningsbara vinst som kan uppkomma vid försäljning av exempelvis aktier eller fondandelar. Kallades tidigare realisationsvinst (reavinst).
Om du sparar i fonder på ett ISK, investeringssparkonto ska du inte deklarera de vinster och förluster som du gör. Istället schablonbeskattas dina tillgångar.
KID
KID, Key Investor Information Document, är en av EU beslutad förköpsinformation till konsumenter på motsvarande tre A4-sidor med den viktigaste informationen som spararen behöver känna till. Faktabladen ska se lika ut i hela EU och gäller även för vissa andra produkter såsom fondförsäkring och strukturerade produkter.
Läs mer under faktablad.
koldioxidavtryck för fonder
Flera fondbolag genomför beräkningar och redovisar koldioxidavtryck för sina fonder. Koldioxidavtryck kan ge underlag för att bedöma vissa klimatrelaterade finansiella risker, som till exempel stigande kostnader för användning av fossil energi och koldioxidutsläpp. Beräkningarna kan också utgöra en grund för att kunna påverka de företag som fonden investerar i.
Konsumenternas bank- och finansbyrå
Fondbolagens förening är en av huvudmännen bakom Konsumenternas bank- och finansbyrå som ger kostnadsfri och opartisk vägledning till konsumenter.
Byråns övergripande uppdrag är att hjälpa konsumenter att fatta välinformerade beslut inom det finansiella området. Det gör de bl.a. genom att:
- informera om och jämföra bank-, värdepappers- och försäkringsprodukter
- förklara lagar, regler och villkor
- beskriva hur du går vidare om du är missnöjd med ett beslut
konsumentskydd
Samlingsnamn för de lagstiftningsåtgärder som är till för att skydda konsumenter. Fondbolagens förening anser att det är viktigt med ett regelverk för fonder som bidrar till högt konsumentskydd och som möjliggör konsumentrörlighet.
kort position
En kort position är att låna ett värdepapper, vanligen en aktie, sälja den och senare köpa tillbaka den till ett förhoppningsvis lägre pris. Se även blankning.
Jfr lång position.
kort räntefond
Korta räntefonder placerar i värdepapper med kort löptid (kortare än ett år för fonden totalt). Eftersom risken ökar ju längre löptid ett räntepapper har innebär detta att fonderna har förhållandevis låg risk. De förväntas ge en jämn (men relativt låg) avkastning och är en lämplig sparform för den som har en kort placeringshorisont.
L
lag om förvaltare av alternativa investeringsfonder
Förvaltare av alla fonder som inte är värdepappersfonder regleras i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Förvaltarna följer liknande regler som fondbolagen, men de flesta fonderna omfattas inte av motsvarande konsumentskydd. Därför får de endast säljas till konsumenter under vissa förutsättningar.
Direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, AIFM-direktivet, infördes i svensk rätt i juli 2013 genom lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Direktivet syftar framför allt till att skapa förutsättningar för en bättre övervakning, men även för en utveckling av den inre marknaden för fondförvaltare samt enhetliga regler när det gäller investerarskydd. I Sverige får specialfonder och utländska motsvarigheter samt fonder som handlas på en reglerad marknad marknadsföras till konsumenter
Läs mer om lagen på Fondbolagens förenings webbplats.
Lag (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Jfr lag om värdepappersfonder.
lag om värdepappersfonder
Den svenska lagstiftningen om värdepappersfonder bygger till största delen på EU:s så kallade UCITS-direktiv. Lagen innehåller dock även vissa nationella regler vilka enbart tillämpas på svenska fonder och fondbolag. Enligt direktivet får UCITS-fonder som har tillstånd i ett EU-land marknadsföras fritt i samtliga EU-länder.
Specialfonder och alternativa investeringsfonder regleras i stället av lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder.
Läs mer om lagen på Fondbolagens förenings webbplats.
Lag (2004:46) om värdepappersfonder.
lång position
Köp av ett värdepapper med förhoppningen att värdepapperet kommer att öka i värde över tid. Används som begrepp framför allt när det gäller hedgefonder.
Jfr kort position och blankning.
lång räntefond
En fond som placerar i långa räntepapper, det vill säga med en löptid på över ett år, såsom obligationer. Kallas även obligationsfond. De kan vara förenade med viss risk och bör därför ses på minst 3-4 års sikt. Dessa fonder kan öka i värde i tider när räntorna sjunker. När räntan stiger kan obligationsfonder minska i värde. Kurssvängningarna brukar dock inte vara lika kraftiga som för aktiefonder och fondförvaltarna gör successivt omplaceringar så att värdeutvecklingen stabiliseras. Investerar normalt i obligationer utgivna av länder, banker och bostadsinstitut med låg risk.
M
marknadsindex
Marknadsindex visar utvecklingen på en viss marknad, t.ex. Stockholmsbörsen. Jfr AFGX.
På fondbolagen.se kan du följa utvecklingen av fyra marknadsindex dagligen.
marknadsrisk
Vid investering på exempelvis aktiemarknaden finns en marknadsrisk som består i att värdet på hela aktiemarknaden kan sjunka till följd av konjunkturnedgång, världshändelser, tillgång på kapital eller liknande.
matarfond
En matarfond en värdepappersfond som har minst 85 procent av sin fondförmögenhet placerad i en annan värdepappersfond eller en utländsk UCITS-fond. Kallas ibland även för feederfond.
MENA-fond
En värdepappersfond som investerar i Mellanöstern och Nordafrika.
mottagarfond
En värdepappersfond vars medel placeras i en mottagarfond eller mottagarfondföretag kallas för matarfond. Kallas ibland även masterfond.
Se matarfond.
N
NAV-kurs, andelsvärde
NAV står för nettoandelsvärde (på engelska net asset value). Värdet på en fondandel beräknas som fondens alla tillgångar efter avdrag för förvaltningskostnader dividerat med antalet andelar. Normalt värderas fondens innehav och andelsvärdet räknas om varje börsdag.
nettosparande
Insatt kapital minus uttag av kapital under en viss tidsperiod.
O
obligation
En obligation är ett räntebärande värdepapper med en löptid som överstiger ett år vid emissionen. Obligationer ges ut av staten, kommuner, bostadsfinansieringsinstitut och andra företag.
obligationsfond
En fond som placerar i långa räntepapper, det vill säga med en löptid på över ett år, såsom obligationer. Kallas även lång räntefond. De kan vara förenade med viss risk och bör därför ses på minst 3-4 års sikt. Dessa fonder kan öka i värde i tider när räntorna sjunker. När räntan stiger kan obligationsfonder minska i värde. Kurssvängningarna brukar dock inte vara lika kraftiga som för aktiefonder, och fondförvaltarna gör successivt omplaceringar så att värdeutvecklingen stabiliseras. Investerar normalt i obligationer utgivna av länder, banker och bostadsinstitut med låg risk.
omsättningshastighet
Mäter andelen köpta/sålda värdepapper i förhållande till fondförmögenheten under den senaste tolvmånadersperioden.
P
passiv förvaltning
Förvaltning av fonder där man har som mål att inte avvika från det index som förvaltaren har valt att spegla. Se indexfond. Motsats till aktiv förvaltning.
penningmarknadsfond
Fonder som uppfyller kraven i EU:s förordning om penningmarknadsfonder. Just nu finns det inga svenska penningmarknadsfonder.
penningtvätt, lag om
Lag som syftar till att förhindra att finansiell verksamhet och annan näringsverksamhet utnyttjas för penningtvätt eller finansiering av terrorism. I korthet innebär penningtvättslagen att fondbolaget måste göra en bedömning av risken för att användas för penningtvätt.
Lagen ställer höga krav på att fondbolaget har god kunskap om sina kunder och deras fondaffärer. Fondbolaget måste förstå syftet med affärsförhållandet och även med kundens olika transaktioner. När du vill göra en inbetalning eller annan transaktion måste du svara på frågor och inkomma med t.ex. giltig id-handling när tjänstemannen efterfrågar det. Det kan gälla transaktioner som uppfattas som ovanliga eller som fondbolaget inte förstår bakgrunden till. Tjänstemannen är då skyldig att fråga dig om syftet med transaktionen, var pengarna kommer ifrån och vad de ska användas till etc.
Om fondbolaget inte kan kontrollera din identitet eller om du inte kan lämna en tillfredsställande förklaring till varför du vill få tjänsten utförd, får inte fondbolaget utföra den önskade tjänsten. Om lagen inte följs kan den enskilde handläggaren bli straffad och fondbolaget drabbas av sanktioner från Finansinspektionen.
Om fondbolaget misstänker penningtvätt ska det rapporteras till Finanspolisen,
en särskild enhet inom Rikskriminalpolisen.
P/E-tal
Står för price/earnings, en akties aktuella börskurs dividerad med företagets vinst per aktie. Detta är ett vanligt nyckeltal för att värdera företag och aktiers börskurs.
premiepension
Den del av den allmänna pensionen där premien, som är 2,5 procent av pensionsunderlaget, placeras i fonder. Pensionsspararen har möjlighet att själv välja fonder på Pensionsmyndighetens fondtorg. För att välja fonder loggar man in på Mina sidor hos Pensionsmyndigheten.
För den som inte vill välja egna fonder sätts pengarna in i en icke-valsfond. Innan Skatteverket fastställt din pensionsgrundande inkomst för ett visst år, förvaltas dina premiepensionspengar av Pensionsmyndigheten i en ränteförvaltning. Dina nya premiepensionspengar sätts in på ditt premiepensionskonto i december året efter intjänandet. Pengarna placeras i fonder enligt den fördelning som du senast bestämt eller i icke-valsfonden.
Svenska arbetstagare födda 1938 eller senare tjänar in till sin premiepension. Om man har haft en pensionsgrundande inkomst i Sverige från 1995 och framåt har man rätt till premiepension.
PPM
Premiepensionsmyndigheten (PPM) var den myndighet som 1 juli 1998 till 31 december 2009 ansvarade för premiepensionen. Idag är det Pensionsmyndigheten som har detta ansvar. PPM används ibland även som förkortning för premiepensionen.
PRI
PRI, Principles for Responsible Investments, är FN:s principer för ansvarsfulla investeringar. Fondbolagens förening stöttar arbetet som så kallad "Network Supporter".
R
realräntefond
Fond som placerar i obligationer som ger ränta plus ersättning för inflation.
relativ avkastning
Den avkastning som en fond gett under en viss period jämfört med ett index.
risk
Med risk avses svängningar av fondens värde. Hög risk i en fond betyder risk för stora svängningar i värde, såväl ökning som minskning.
Varför ska spararen ta risk? Avkastning kan ses som en ersättning för något. Spararen lånar ut/investerar sina pengar och får betalt i ränta/avkastning. Ju större risk det är att spararen inte får tillbaka sina pengar, desto mer betalt bör spararen kräva. Om en investering är helt riskfri blir ersättningen i regel låg.
Några olika typer av risk vid fondplaceringar är marknadsrisk, branschrisk, företagsrisk, ränterisk och valutarisk.
riskjusterad avkastning
Avkastning med hänsyn tagen till den risk man tagit för att uppnå avkastningen. Ett mått för riskjusterad avkastning inom fondförvaltning är sharpekvot.
robotrådgivning
Kan betyda flera saker men används oftast för att beskriva någon form av automatiserad/standardiserad rådgivning där man utifrån en egenskap/preferens hos kunden ger ett investeringsråd. Ett exempel är att kunden anger ålder och därefter får rekommenderat en fond med en viss andel aktier/risknivå.
räntefond
En räntefond är en fond som placerar i räntebärande värdepapper, såsom obligationer och statsskuldväxlar. I allmänhet har räntefonder lägre risk än aktiefonder.
Räntefonder som placerar utomlands påverkas även av vad som händer med valutakurserna.
ränterisk
Visar hur värdet på en räntefond förändras när räntorna förändras. Högre ränta ger högre avkastning på räntemarknaden, men det finns undantag. För obligationsfonder innebär höjda räntor att värdet kortsiktigt kan minska, eftersom de räntepapper fonden äger då blir mindre värda. För aktiemarknaden finns inte en lika direkt koppling, men generellt påverkas börsen positivt av en räntesänkning och negativt av en räntehöjning.
Duration är ett vanligt mått på ränterisk.
S
SFDR
SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation) eller Disclosure-förordningen är en EU-förordning som trädde i kraft 2021. Enligt SFDR ska alla fonder lämna upplysningar om sitt hållbarhetsarbete.
Läs mer:
Inspelning Fondforum 221215: Ny hållbarhetsinformation för sparare – detta gäller från 1 januari
Vad innebär det att spara hållbart? Och hur hänger EU:s hållbarhetsregelverk ihop?
sharpekvot
Ett mått på fondens avkastning med hänsyn tagen till fondens risk. Måttet har fått sitt namn efter nobelpristagaren William Sharpe. Ju högre Sharpekvot, desto bättre avkastning i förhållande till risken i fonden. Sharpekvoten definieras som riskpremien (fondens avkastning minus den riskfria räntan) dividerat med fondens risk (standardavvikelsen).
SIX Generalindex (SIXGX)
Marknadsindex som visar den genomsnittliga utvecklingen av bolag noterade på Stockholmsbörsen.
SIX Portfolio Index (SIXPX)
Marknadsindex som visar genomsnittlig utveckling på Stockholmsbörsen justerat för de placeringsbegränsningar som gäller för aktiefonder. Gäller för jämförelser av utvecklingen av fonder som placerar i svenska aktier.
SIX Portfolio Index (SIXPX) justerar generalindex för det faktum att fonder högst får placera 10 procent av fondförmögenheten i ett och samma företags aktier, samt att bolag som väger 5 procent eller mer, inte får väga mer än 40 procent tillsammans (viktbegränsning enligt UCITS).
Om ett företag har högre andel av börsförmögenheten än den tillåtna fördelas den överstigande delen proportionellt på övriga börsföretag, som därmed får en något högre andel i det justerade indexet än i verkligheten.
SIX Portfolio Return Index (SIXPRX)
Marknadsindex som visar genomsnittlig utveckling inklusive utdelningar på Stockholmsbörsen justerat för de placeringsbegränsningar som gäller för aktiefonder. Gäller för jämförelser av utvecklingen av fonder som placerar i svenska aktier.
SIX Portfolio Return Index (SIXPRX) justerar generalindex för det faktum att fonder får placera högst 10 procent av fondförmögenheten i ett och samma företags aktier, samt att bolag som väger 5 procent eller mer, inte får väga mer än 40 procent tillsammans (enligt UCITS). I SIX Portfolio Return Index ingår dessutom utdelningar.
Om ett företag har högre andel av börsförmögenheten än den tillåtna fördelas den överstigande delen proportionellt på övriga börsföretag, som därmed får en något högre andel i det justerade indexet än i verkligheten.
SIX Return Index (SIXRX)
Marknadsindex som visar den genomsnittliga utvecklingen på Stockholmsbörsen inklusive utdelningar.
självreglering
Självreglering kompletterar lagstiftningen. Svensk kod för fondbolag innehåller bestämmelser som går utöver vad som anges i lag och andra författningar. Den innebär alltså en ambitionshöjning jämfört med lagens krav. Syftet är att utgöra god sed och att främja en sund fondverksamhet och värna om förtroendet för fondbranschen.
specialfond
Fonder som liknar värdepappersfonder men som har Finansinspektionens tillstånd att i något avseende avvika från reglerna för värdepappersfonder. Fonderna regleras i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Specialfonder får marknadsföras och säljas fritt i andra EES-länder till professionella investerare. I Sverige får fonderna marknadsföras även till konsumenter.
spreadexponering
Nyckeltal med syftet att ge spararna bättre information om kreditrisken i räntefonder.
Spreadexponering visar hur stort värdefall det blir i en räntefond, mätt i procentenheter av fondens värde, om ränteskillnaden mellan fondens innehav och statsobligationer fördubblas. Till skillnad från t.ex. rating eller lagstiftningens riskskala 1–7 har det en mer konkret innebörd och har därmed potential att ge en investerare eller rådgivare mer information om fonden. Nyckeltalet medger en objektiv jämförelse mellan olika räntefonder, oavsett löptid eller kreditkvalitet, och ger information om en fonds relativa kredit- och likviditetsrisk.
SRI
Står för Sustainable (eller Socially) Responsible Investments. Internationellt samlingsnamn för hållbara investeringar.
Se också PRI.
standardavvikelse
Mått på en fonds risk. Speglar volatiliteten, dvs. svängningar i avkastningen. Ju högre standardavvikelse desto högre risk.
En låg standardavvikelse innebär att värdet på fonden har svängt mindre. När det gäller aktiefonder kan en standardavvikelse under tio sägas innebära relativt låg risk, medan en standardavvikelse över tjugo representerar en relativt hög risk. Standardavvikelsen kan också indikera graden av diversifiering i fonden. En väl diversifierad fond har normalt sett en lägre standardavvikelse, och därmed en lägre risk, än en fond med få innehav.
Standardavvikelse i fonders årsberättelser
Standardavvikelsen redovisas i fondernas årsberättelser. Den är beräknad på avkastningen under de senaste 2 åren.
statsskuldväxel
Ett räntebärande värdepapper med en löptid på upp till ett år. Ges ut av staten.
Svensk kod/Kod för fondbolag
Fondbolagens förenings Svensk kod för fondbolag innehåller bestämmelser som går utöver vad som anges i lag och andra författningar. Syftet är att samla de överbryggande principer som ska prägla en sund fondverksamhet i Sverige. Koden, tillsammans med föreningens riktlinjer, kompletterar lagstiftning och andra regler, genom att ange en norm för svensk fondverksamhet. Medlemsbolag i Fondbolagens förening ska på ett tydligt sätt uttala att de följer koden och ge en förklaring till eventuella avvikelser och redovisa hur man gjort i stället.
Föreningen har även tagit fram vägledningar som fungerar som ett komplement och hjälp för medlemsbolagen vid tillämpningen av reglerna.
swing pricing
Även kallat justerat fondandelsvärde. Vid betydande flöden i en fond uppstår transaktionskostnader när fondtillgångar måste säljas eller köpas. Metoden swing pricing kan användas för att fördela dessa kostnader på de investerare som orsakat dem genom köp eller inlösen av fondandelar. Därmed kompenseras de kvarvarande andelsägarna i fonden för kostnaderna.
systematiskt förvaltad fond
Kallas även smart beta fond och avser en fond med någon form av regelbaserad förvaltning. En indexfond avkastar som marknaden (beta), där marknadsvärdet på aktien avgör hur stor vikt i indexet det får. Smart beta väljer aktier utifrån något annat kriterium, exempelvis hög utdelning, låg volatilitet eller något annat ekonomiskt nyckeltal. Fonderna beskrivs ofta som ett mellanting mellan fonder med aktiv förvaltning och indexfonder.
T
tillväxtmarknadsfond
En aktiefond som investerar i tillväxtmarknader, på engelska emerging markets. Till tillväxtmarknader räknas bl.a. Östeuropa, stora delar av Asien, Afrika och Latinamerika.
tjänstepension
Den del av pensionen som betalas av arbetsgivaren.
Pensionen består av tre delar: den allmänna pensionen (består av inkomstpension och premiepension) som kommer från staten och administreras av Pensionsmyndigheten; tjänstepensionen som betalas av din arbetsgivare; samt ditt eventuella egna pensionssparande. För att få en bra överblick över ditt pensionssparande kan du logga in på sajten minpension.se.
totala kostnader
Redovisas i fondernas faktablad och visar, i kronor beräknat på 100 000 kr insatt, vad summan av samtliga kostnader uppgår till. (Motsvarande, fast i procent, redovisas också under namnet “årliga kostnadseffekter".)
totalavkastning
Den totala värdeutveckling man som fondsparare får, NAV-kursens utveckling plus ev. utdelning.
transaktionskostnad
Transaktionskostnader är de kostnader som uppkommer när fonden handlar med de värdepapper som ingår i fonden. Här ingår explicita transaktionskostnader, alltså det courtage som fonden betalar till den som köper och säljer värdepapper åt fonden. Här ingår även implicita transaktionskostnader. Detta är, lite förenklat, ingen direkt kostnad som betalas utan snarare ett försök att uppskatta det värde som förloras när man handlar. T.ex. kan det vara skillnaden (”spreaden”) mellan vad marknaden är villig att betala (köpkurs) för att värdepapper och vad marknaden är vill ha betalt (säljkurs). Jfr courtage.
U
UCITS-fond
UCITS Står för Undertaking for Collective Investments In Transferable Securities och är benämningen på fonder som omfattas av ett EU-direktiv (värdepappersfonder). Enligt direktivet får UCITS-fonder som har tillstånd i ett EU-land lov att marknadsföras fritt i samtliga EU-länder. Läs mer om UCITS.
undervikt
Används som begrepp om en fond investerar en mindre andel av t.ex. en aktie eller en region än sitt jämförelseindex.
Jfr övervikt.
Ung Privatekonomi
Ung Privatekonomi inspirerar och utbildar Sveriges gymnasieungdomar i privatekonomi och sparande. Varje läsår åker projektets informatörer runt till skolor för att sprida entusiasm och kunskap. Syftet är att ge eleverna förutsättningar att ta kontroll över sin privatekonomi och sitt sparande.
Fondbolagens förening är en av huvudfinansiärerna tillsammans med bland annat Aktiefrämjandet och Unga Aktiesparare.
utdelning
En fond kan lämna utdelning till andelsägarna. Tidigare lämnade alla svenska fonder en årlig utdelning av skatteeffektivitetsskäl men idag är det relativt ovanligt.
uttagsavgift
En del fondbolag kan ta ut en avgift när du säljer fondandelar. Det är dock ovanligt i Sverige. Information om avgifter finns i fondens informationsbroschyr och faktablad.
V
valutarisk
Om en investering görs i utländska värdepapper påverkas värdet i svenska kronor av växelkursen. Detta kallas valutarisk. Investering i exempelvis en Nordamerikafond som köper amerikanska värdepapper innebär en exponering mot den amerikanska dollarn. Om dollarkursen stärks gentemot den svenska kronan stiger värdet på fonden mätt i svenska kronor och det omvända gäller om dollarn skulle försvagas mot kronan.
volatilitet
Volatiliteten är ett mått på hur avkastningen varierar över tiden. Måttet beräknas på årsbasis och anges i procent. En hög volatilitet innebär en högre risk, men samtidigt är möjligheten till hög avkastning ofta större än för sparalternativen med lägre variationer.
värdepappersdepå
Används för förvaring av fonder. I en värdepappersdepå kan du placera pengar i olika aktier, fonder, optioner och obligationer. På ett fondkonto handlas enbart fonder. Skattemässigt är reglerna desamma.
Det finns i dag i huvudsak tre alternativ för dig som vill påbörja ett sparande i värdepapper och/eller fonder: värdepappersdepå/fondkonto, investeringssparkonto (ISK) eller kapitalförsäkring. De olika sparformerna beskattas på olika sätt.
W
Å
årsberättelse för fonder
I Fondbolagens förenings riktlinjer för marknadsföring och information står att fondens årsberättelse och halvårsredogörelse ska innehålla den information som behövs för att kunna bedöma varje fonds utveckling och ställning.
Fondbolaget ska för varje fond som det förvaltar upprätta och lämna:
1. en årsberättelse inom fyra månader från räkenskapsårets utgång, och
2. en halvårsredogörelse för räkenskapsårets första sex månader inom två månader efter halvårsskiftet.
Handlingarna ska på begäran kostnadsfritt skickas eller lämnas till andelsägarna och finnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet.
Finansinspektionens föreskrifter innehåller redovisningsregler för fonder. I föreskrifterna stadgas att fonder i förvaltningsberättelsen ska ange vissa nyckeltal. Fondbolagens förenings riktlinjer för redovisning av nyckeltal kompletterar Finansinspektionens föreskrift och syftar dels till att informationen ska uppfylla viss minimistandard, dels till att för spararna medge jämförelser mellan fonder.
Nyckeltal ska bl.a. finnas för avkastning, kostnader, risk, omsättningshastighet och omsättning genom närstående bolag. I samma riktlinje anges även att typexempel ska finnas i årsredovisningen avseende förvaltningskostnad, dels för engångsbelopp, dels för ett löpande sparande.
Ä
ägarstyrning
Det inflytande som aktieägare har i ett aktiebolag och som bland annat utövas genom att aktieägarna deltar vid bolagsstämma och röstar för sina aktier. En viktig uppgift för ägarna är att utse styrelse för företaget. Fondbolag kan vara stora ägare på börsen. I fondbolagens förvaltaruppdrag ingår att på andelsägarnas uppdrag företräda fonderna i ägarfrågor i syfte att tillvarata andelsägarnas gemensamma intresse.
Alla fondbolag ska enligt Fondbolagens förenings Svensk kod för fondbolag och Riktlinjer för fondbolagens aktieägarengagemang upprätta en ägarpolicy. Fondbolaget ska även verka för att bolagen som fonden investerar i uppfyller kraven i ”Svensk kod för bolagsstyrning”.
Ö
övervikt
Används som begrepp om en fond investerar i en större andel av t.ex. en aktie eller en region än sitt jämförelseindex.
Jfr undervikt.
överavkastning
Avkastning som är högre än referensindexets avkastning.