I hemställan föreslås att placeringsmöjligheterna för fonden utvidgas i syfte att öka den förväntade avkastningen samtidigt som risknivån är oförändrad. Föreningen tillstyrker förslagen i sak, men har synpunkter vad avser reglernas utformning.
I 8 § förordningen (2017:1180) om förvaltningen av kärnavfallsfondens medel regleras de placeringar som får göras inom ramen för den s.k. basportföljen, vilka anses vara mycket säkra placeringar. De utgörs bl.a. av placeringar i skuldförbindelser utfärdade av en stat (8 § första stycket 2 förordningen). I förordningen synes begreppet skuldförbindelser avse såväl överlåtbara värdepapper (t.ex. obligationer) som penningmarknadsinstrument (t.ex. certifikat).
I hemställan föreslås en utvidgning till placeringar i ”andra likvida skuldförbindelser med låg kreditrisk” respektive ”andra likvida penningmarknadsinstrument än sådana instrument som avses i 2” (8 § första stycket 4 och 5 förordningen). Avsikten är att tillåta placeringar i skuldförbindelser som utfärdats av annan än en stat, t.ex. företagsobligationer resp. företagscertifikat (s. 19 och 22 i hemställan). Föreningen menar att det är otydligt hur placeringsreglerna i punkten 4 och 5 hänger ihop. I begreppet ”andra likvida skuldförbindelser” torde även penningmarknadsinstrument av det slag som regleras i punkten 5 ingå.
I förslaget till 8 § första stycket 5 förordningen anges att placeringar får ske i penningmarknadsinstrument som endera är förenade med låg kreditrisk (punkten 5 a) eller uppfyller kraven i 5 kap. 4 § LVF (punkten 5 b). Syftet med alternativa krav anges vara att kravet på låg kreditrisk inte ska behöva tillämpas för t.ex. riksbankscertifikat. För sådana instrument ska i stället kraven i 5 kap. 4 § LVF kunna tillämpas. Bestämmelsen i 8 § första stycket 5 förordningen synes dock innebära att alternativet i punkten 5 b får tillämpas för alla typer av penningmarknadsinstrument, även t.ex. företagscertifikat för vilka kreditrisken således inte behöver vara låg. Bestämmelsen i 5 kap. 4 § LVF tar sikte på penningmarknadsinstrument som inte är eller avses bli upptagna till handel eller föremål för handel på en marknadsplats. Emittenter kan vara såväl stater som företag. Det framgår inte uttryckligen av hemställan att avsikten är att placeringar ska få ske i t.ex. företagscertifikat oavsett kreditrisk.
För den s.k. långsiktiga portföljen, som får innehålla mer riskfyllda tillgångar, gäller att medlen endast får placeras i penningmarknadsinstrument som är eller avses bli upptagna till handel eller föremål för handel på en marknadsplats (10 § förordningen). Det framstår som ologiskt om kraven i basportföljen skulle sättas lägre.
Föreningen vill slutligen erinra om att reglerna i 5 kap. 14 § LVF om motpartsexponering vid placering i derivatinstrument, vilka har sin motsvarighet i 18 § förordningen, ändras per den 25 juni 2026 (prop. 2025/26:200).
FONDBOLAGENS FÖRENING
Helene Wall
chefsjurist
Ladda ner dokument: Remissvar avseende förslag till ändring av förordningen (2017:1180) om förvaltningen av kärnavfallsfondens medel (KN2025/01404)