Fondbolagens förening har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslagen i rubricerad promemoria. Förslagen innebär att det införs bestämmelser om sekretess för vissa uppgifter om anställdas m.fl. egna affärer, samt tystnadsplikt och sekretess avseende vissa uppgifter i en anmälan från s.k. visselblåsare.
Föreningen har följande synpunkter på förslagen och det som anges i promemorian.
Sekretess för uppgifter om egna affärer
I promemorian konstateras att det saknas sekretessbestämmelser för uppgifter om anställdas m.fl. transaktioner med eller innehav av finansiella instrument, som ska anmälas till ett värdepappersinstitut respektive en börs. Om Finansinspektionen i sin tillsyn får del av sådana uppgifter finns alltså för närvarande inget skydd för uppgifterna. Eftersom uppgifterna är integritetskänsliga föreslås i promemorian att ett sekretesskydd införs i fråga om värdepappersinstitut och börser.
Föreningen tillstyrker förslaget.
Emellertid behandlas inte i promemorian att även fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder (AIF-förvaltare) är skyldiga att registrera relevanta personers egna affärer. Bestämmelser om detta finns i 1 kap. 9 § 8, 22 och 26 samt 13 kap. Finansinspektionens föreskrifter (FFFS 2013:9) om värdepappersfonder. Dessa bestämmelser, som genomför kommissionens direktiv 2010/43/EU, motsvarar de som finns för värdepappersinstitut i kommissionens förordning om organisatoriska krav för värdepappersföretag (2017/565). För AIF-förvaltare finns motsvarande regler i artikel 63 i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 231/2013. Vidare är, för fondbolag och AIF-förvaltare som tillhandahåller diskretionär portföljförvaltning eller andra investeringstjänster, kommissionens förordning om organisatoriska krav för värdepappersföretag direkt tillämplig (artiklarna 1.1, 2.1, 2.3 a, 28 och 29).
Föreningen föreslår att det i det fortsatta arbetet noteras att sekretesskyddet även avser uppgifter om relevanta personers transaktioner med finansiella instrument som anmäls till fondbolag och AIF-förvaltare. Någon justering av den föreslagna 30 kap. 4 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), OSL, torde dock inte behövas eftersom den redan omfattar företag under tillsyn på värdepappersmarknaden.
Föreningen konstaterar att de bestämmelser om anmälningsskyldighet som gäller enligt EU-rätten och svensk rätt för fondbolag, AIF-förvaltare och värdepappersinstitut skiljer sig från de som gäller för börser i 1 kap. 15-17 §§ lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden, LV. Skillnaderna avser bl.a. att det är ”transaktioner” som ska anmälas av relevanta personer i fondbolag, AIF-förvaltare och värdepappersinstitut, medan det i börser är ”innehav”. I börser anmäls vissa närståendes innehav, medan det i fondbolag, AIF-förvaltare och värdepappersinstitut anmäls transaktioner som den relevanta personen ”utfört” för närståendes räkning. Därutöver anmäls i sistnämnda bolag alla transaktioner som den relevanta personen utfört för andra personers räkning utanför ramen för yrkesutövning. Den svenska regeln för börser går i en del längre, medan EU-rätten går längre i flera andra delar och föreningen menar att EU-rätten i detta fall framstår som mer adekvat. Det framstår vidare inte som ändamålsenligt att reglerna på värdepappersmarknaden inte är enhetliga.
Föreningen föreslår att texten i promemorian i det fortsatta arbetet justeras enligt följande för att undvika missförstånd.
- I avsnitt 3.1 andra stycket anges att ”Skälet till att bestämmelserna om anmälningsskyldighet för anställda och uppdragstagare i värdepappersinstitut utmönstrats är att det finns motsvarande bestämmelser på EU-nivå”. ”Motsvarande” bör bytas ut mot ”liknande” (jfr avsnitt 3.3 första stycket där ”liknande” används).
- I avsnitt 3.2.2 första stycket anges att det ”I kommissionens förordning om organisatoriska krav för värdepappersföretag finns bestämmelser om anmälningsskyldighet för innehav av finansiella instrument”. ”Innehav av” bör bytas ut mot ”privata transaktioner med”.
- I avsnitt 3.3 andra stycket under rubriken ”Sekretessens styrka” anges att ”Även enligt kommissionens förordning om organisatoriska krav för värdepappersföretag omfattar anmälningsskyldigheten bl.a. närstående”. ”Omfattar anmälningsskyldigheten” bör bytas ut mot ”kan anmälningsskyldigheten omfatta”. I detta sammanhang noterar föreningen att det enligt EU-rätten är privata transaktioner som utförts av en relevant person som ska anmälas. Det är inte självklart att regeln innebär att uppgifter om för vems räkning transaktionen utförts ska registreras och det är därmed oklart om det finns laga stöd att registrera andra personuppgifter än den relevanta personens egna enligt dataskyddsförordningen (GDPR).
Skydd av anmälda personers identitet
I promemorian konstateras att bestämmelserna om tystnadsplikt och sekretess för uppgifter i s.k. visselblåsares anmälningar ser olika ut för värdepappersbolag m.fl. och för kreditinstitut. Enligt 1 kap. 11 § andra stycket LV omfattar tystnadsplikten såväl anmälarens som den anmäldes identitet, och sekretess råder för uppgifterna hos Finansinspektionen enligt 30 kap. 4 b § OSL. Motsvarande bestämmelser för kreditinstitut omfattar endast skydd för uppgift om anmälarens identitet. I promemorian föreslås därför att uppgifter om den anmäldes identitet i en anmälan avseende ett kreditinstitut ska omfattas av tystnadsplikt och sekretess.
Föreningen anser att det förtjänar att nämnas att bestämmelserna även blir tillämpliga i kreditinstituts verksamhet som förvaringsinstitut.
Föreningen tillstyrker förslaget.
Emellertid behandlas inte i promemorian att även fondbolag tillhandahåller rapporteringssystem för anställda som vill göra anmälningar om misstänkta överträdelser av bestämmelser som gäller för verksamheten (2 kap. 17 d § lagen [2004:46] om värdepappersfonder, LVF). Bestämmelse om tystnadsplikt för uppgift som kan avslöja anmälarens identitet finns i 2 kap. 19 § första stycket LVF och sådan uppgift skyddas hos Finansinspektionen enligt 30 kap. 4 b § första stycket OSL. Det saknas dock skydd för uppgifter om den anmäldes identitet. Det kan härvid noteras att det av artikel 99d.2 c i direktiv 2009/65/EG (UCITS-direktivet) framgår att medlemsstaterna ska se till att det finns skydd av personuppgifter både för den som anmäler överträdelser och den person som påstås vara ansvarig. Bestämmelsen skulle ha genomförts senast den 18 mars 2016.
Föreningen föreslår att det görs ett tillägg i 2 kap. 19 § första stycket andra meningen LVF att tystnadsplikt gäller för en uppgift i en anmälan om uppgiften kan avslöjaden anmäldes identitet.
Föreningen föreslår att det görs ett tillägg i 30 kap. 4 b § andra stycket OSL att sekretess gäller i en statlig myndighets verksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder för uppgift i en anmälan som kan avslöja den anmäldes identitet, om anmälan avser en överträdelse av bestämmelse som gäller för verksamhet i fondbolag.
Föreningen menar att det är angeläget att dessa ändringar inte skjuts upp och förordar, för det fall det bedöms nödvändigt, en kortare omremittering av förslagen.
När det gäller AIF-förvaltare kan konstateras att det inte finns några bestämmelser om system för anmälningar om misstänkta överträdelser. Frågan lyftes av Finansinspektionen i samband med att bestämmelser om visselblåsare infördes för fondbolag, men det fanns i det lagstiftningsärendet inte utrymme att lämna några förslag (prop. 2015/16:170 s. 75 f.). Föreningen menar att det är rimligt med ett enhetligt regelverk på värdepappersmarknaden i detta avseende. Ett fondbolag som har tillstånd att driva verksamhet som AIF-förvaltare driver verksamheten i en och samma juridiska person. Ett fondbolags system för att ta emot anmälningar omfattar av naturliga skäl samtliga anställda. Det kan inte uteslutas att det skulle kunna göras anmälningar som anses hänförliga till verksamheten som AIF-förvaltare. I den situationen finns inget skydd för uppgifter om anmälarens identitet vare sig hos fondbolaget eller Finansinspektionen. Osäkerhet kring vilket skydd en anmälare har bidrar inte till att eventuella missförhållanden anmäls och upptäcks. Föreningen anser att frågan bör ses över.
FONDBOLAGENS FÖRENING
Helene Wall
chefsjurist