Fondbolagens förening har beretts möjlighet att lämna synpunkter till Finansinspektionen (FI) på rubricerad remiss där FI föreslår utökad rapportering för värdepappersfonder. Föreningen har följande synpunkter.
Föreningens huvudsakliga synpunkt på förslaget är att det är så oklart hur rapporteringen kommer att förändras att det inte är möjligt att komma med ett meningsfullt remissvar. Eftersom det saknas specifikation av vilka uppgifter som ska rapporteras går det inte att bedöma vilka konsekvenser förslaget får.
Föreningen vill trots detta lämna följande synpunkter där antaganden om den föreslagna rapporteringens omfattning gjorts. Föreningens antaganden görs bl.a. utifrån vad som framkom vid mötet om rapporteringsförändringar.
Omfattning
Föreningen konstaterar att rapporteringen föreslås utökas med avgifter, hävstång, standardavvikelse samt likviditetsprofil och att specifikationen av dessa kommer att anges vid ett senare tillfälle. Föreningen antar, med ledning av remissens konsekvensanalys som redovisar begränsade kostnader för fondbolagen, att det endast rör sig om ett fåtal uppgifter såsom:
- För avgifter: En uppgift (förvaltningsavgift enligt dagens krav för årsberättelse).
- För hävstång: En uppgift (beräkning enligt dagens krav för årsberättelse).
- För standardavvikelse: En uppgift (beräkning enligt dagens självreglering för årsberättelse).
- För likviditetsprofil: Oklart. Detta är den svåraste posten att förutsäga och det är troligtvis den som kommer att kräva mest resurser. Föreningen utgår dock från att det handlar om uppgifter som ett fondbolag redan idag har tillgång till och beräknar kvartalsvis.
Givet dessa antaganden bedöms rapporteringsbördan som relativt begränsad, med reservation för hur likviditetsprofilen kommer att behöva rapporteras.
Rapporteringsfrekvens
Föreningen konstaterar att FFFS 2013:9 33 kap. 9 § idag anger att ”Ett fondbolag ska vid varje tidpunkt kunna visa en sammanställning av...//. Hur sammanställningen ska upprättas specificeras närmare på FI:s webbplats i ”Anvisning 3 – Innehavsrapportering för värdepappersfonder och specialfonder”, där det också anges att sammanställningen ska rapporteras in till FI kvartalsvis.
Föreningen inser att det för fondernas innehav kan finnas en mening med att fondbolagen vid varje tidpunkt ska kunna visa en sammanställning. Fondens innehav specificeras dagligen vid NAV-kursberäkning. Att samma krav (vid varje tidpunkt) ställs på de föreslagna uppgifterna anser föreningen orimligt. Det handlar om uppgifter som idag beräknas på års- eller flerårsbasis och är således inte något som fondbolagen har tillgängligt dagligen.
I remisspromemorian anges att vissa av de nya uppgifterna finns redovisade i olika dokument idag, men att denna redovisning inte möjliggör analyser över tid och för hela sektorn. Föreningen anser att FI bör finna ett bättre sätt att effektivt använda sig av den information som finns i de dokument fondbolagen redan idag är skyldig att skicka in till FI, hellre än att be fondbolagen rapportera in samma siffra i en ny rapport.
Föreningen ifrågasätter vidare att kvartalsvis frekvens skulle vara bättre än årlig. Flera av uppgifterna lämpar sig bättre för årsvisa beräkningar alternativt förändras väldigt lite under ett år. Föreningen vill, med hänsyn till den administrativa bördan, undvika att FI samlar in data som kan vara ”bra att ha” och föredrar att FI begär in uppgifter vid behov som man redan idag har rätt till (10 kap. 2 § andra stycket lagen om värdepappersfonder).
Specialfonder
Föreningen konstaterar att specialfonder inte omfattas av de föreslagna ändringarna eftersom 15 kap. 6 § FFFS 2013:10 inte ändras. Specifikationen (”Anvisning 3 – Innehavsrapportering för värdepappersfonder och specialfonder”) gäller dock för specialfonder eftersom den anger att specialfonder ska kunna rapportera in sammanställningen på begäran. Eftersom specifikationen idag är gemensam för värdepappersfonder och specialfonder vill föreningen lyfta fram detta för att undvika missförstånd vid uppdateringen av specifikationen.
Likviditetsprofil och systemrisk
Givet att man från FIs sida är ute efter att identifiera systemrisker vore det troligen bättre om FI själva samlat bedömde likviditetsprofilen givet att man redan nu samlar in en fullständig förteckning av alla innehav i fonderna.
Ikraftträdande
För att möjliggöra för fondbolagen att förbereda sig för den första rapporteringen är det viktigt att fondbolagen i rimlig tid får ta del av specifikationen, rapporteringsformulär samt tillhörande anvisningar. Med hänsyn till att det idag är mindre än tre månader till ikraftträdande och ingen specifikation har publicerats önskar föreningen att en övergångsbestämmelse införs. Denna bestämmelse bör medföra att de nya rapporteringskraven träder i kraft den 1 juli 2018.
Rapporteringsformat
Remisspromemorian nämner inget om rapporteringsformat, vilket bör betyda att det inte förändras. Föreningen vill understryka att det är angeläget att rapporteringsformatet är så enkelt som möjligt. Komplicerade rapproteringsformat, exempelvis som i fallet med rapportering enligt AIFM-regelverket, innebär merkostnader för fondbolagen.
Övriga frågor
Föreningen önskar att FI arbetar för att myndigheter i olika länder samordnar sina krav så att kraven blir konkurrensneutrala och att ny bredare rapportering inte bara implementeras lokalt i ett land.
FONDBOLAGENS FÖRENING
Fredrik Pettersson, chefsanalytiker