Fondbolagens förening har beretts möjlighet att lämna synpunkter på rubricerad promemoria. Föreningen vill framföra följande synpunkter.
I promemorian föreslås att beskattningen av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring höjs genom att kapitalunderlaget multipliceras med statslåneräntan ökad med 1 procentenhet (jämfört med idag, statslåneräntan ökad med 0,75 procentenheter) vid beräkning av schablonintäkten för investeringssparkonto respektive skatteunderlaget för kapitalförsäkring. Förslaget innebär alltså en höjning av sparformernas schablonavkastning med 0,25 procentenheter.
Föreningen kan med glädje konstatera att investeringssparkontot som sparform mottagits mycket väl av spararna. Sedan införandet 2012 har investeringssparkonton öppnats av omkring 2 miljoner svenskar, vilka representerar en bred mångfald av sparare. Föreningen ser särskilt positivt på det faktum att investeringssparkontot bidragit till minskade inlåsningseffekter och därmed också en ökad konkurrens mellan olika sparprodukter, vilket gynnar konsumenterna.
Föreningen anser att en viktig förutsättning för att bibehålla sparformernas attraktionskraft bland spararna är tydliga, långsiktiga och stabila regler. Inte minst vad gäller beskattningen av dessa. Förslaget om höjd skatt på investeringssparkonto och kapitalförsäkring riskerar att skada förtroendet för sparformerna och i längden minska sparandet.
Långsiktigt stabila skattevillkor är synnerligen viktigt för individer som idag har sitt sparande på konton vilka är föremål för konventionell beskattning och som överväger att realisera upparbetade vinster i syfte att flytta över sitt (beskattade) kapital till en schablonbeskattad sparform. Spararna måste helt enkelt ges förutsättningar att kunna bedöma om en sådan överflyttning riskerar att bli skattemässigt ogynnsam, vilket kan bli konsekvensen om skattereglerna inte är stabila över tid. Noterbart är att den föreslagna skattehöjningen skulle bli den andra skattehöjningen på sparandet inom loppet av två år. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan den föreslagna skattehöjningen på sparande ifrågasättas. Vi lever allt längre och samhällets resurser är begränsade. Det finns därför skäl att stimulera till eget sparande. Många hushåll har idag en hög skuldsättning och ett stort behov av att bygga upp buffertar i form av tillgängligt sparande. I en tid då belåning subventioneras via ränteavdrag och det avdragsgilla pensionssparandet avskaffats, utgör investeringssparkonto och kapitalförsäkring några av de få kvarstående alternativen för individer att bygga upp ett långsiktigt sparande. Att då öka beskattningen på dessa sparformer sänder helt fel signaler och riskerar att minska ett sparande som många är i stort behov av.
Den grupp som skulle drabbas hårdast av den föreslagna skattehöjningen är låg- och medelinkomsttagare. Investeringssparkonto eller kapitalförsäkring är idag de enda formerna av privat pensionssparande som står till buds för denna grupp. Höginkomsttagare är däremot inte lika beroende av sparformerna då de ofta har möjlighet att löneväxla en del av lönen till förmån för större pensionsavsättningar. En form av skattegynnat sparande som de med lägre inkomst i praktiken är utestängda från. Den föreslagna skattehöjningen kan därför inte anses ha positiv effekt på den ekonomiska jämlikheten. Värt att beakta är också det faktum att föreslagen skattehöjning på sparformerna innebär att många lågriskplaceringar (ränteplaceringar) som redan idag har en ogynnsam beskattning i sparformerna i förhållande till den konventionella beskattningen, blir än mer missgynnade skattemässigt.
Avslutningsvis kan konstateras att Riksrevisionen är i färd med att genomföra en granskning av sparformen investeringssparkonto. Riksrevisionen avser granska om de huvudsakliga syften som ligger till grund för sparformen har uppfyllts. Föreningen menar att det vore lämpligt att avvakta resultatet av denna granskning innan regeringen genomför de i promemorian föreslagna ändringarna.
Föreningen avstyrker mot denna bakgrund förslaget om höjd beskattning av sparande på investeringssparkonto och i kapitalförsäkring.
FONDBOLAGENS FÖRENING
Fredrik Nordström, VD Fredrik Hård, ekonom