Fondbolagens förening har beretts möjlighet att lämna synpunkter på kommissionens förslag.
Dokument för nedladdning:
Remissvar avseende kommissionens förslag till rådets direktiv om snabbare och säkrare nedsättning av överskjutande källskatt
Föreningen är positiv till ett system som innebär att direktnedsättning av källskatt i högre utsträckning kan medges och, för det fall direktnedsättning inte medges, överskjutande källskatt återbetalas snabbt. Detta är viktigt inte minst för fonder där en sådan ordning skapar förutsättning för likabehandling av andelsägarna.
Det är således viktigt att fonder, såsom svenska värdepappersfonder och specialfonder, omfattas av systemet. I annat fall finns en risk att investeringar via fonder hamnar sämre till skattemässigt än direktinvesteringar i värdepapper. Så skulle kunna bli fallet om en ”snabbfil” skapas för vissa subjekt, varvid andra subjekt hamnar sämre till än det som är fallet idag. Här måste skatteneutralitet och konkurrensneutralitet beaktas. Föreningen menar att det måste säkerställas att svenska värdepappersfonder och specialfonder omfattas av systemet.
Begreppet skattemässig hemvist
Av artikel 2 framgår att systemet ska omfatta de som har skattemässig hemvist i en medlemsstat. Föreningen utgår från att svenska värdepappersfonder och specialfonder alltjämt ska anses ha skattemässig hemvist i Sverige.
Hemvistintyg måste kunna utfärdas för fonder
En förutsättning för att omfattas av systemet är att ett hemvistintyg utfärdas. Enligt artikel 4.2.a kan en begäran om elektroniskt hemvistintyg ges in av en fysisk eller en juridisk person och ska i det senare fallet innehålla uppgift om European Unique Identifier number (EUID). EUID är, enligt artikel 3.5.5, en identifiering för företag. Eftersom svenska värdepappersfonder och specialfonder är kontraktuella, dvs. de är inte juridiska personer (även om de behandlas som sådana i skattehänseende), så är det tveksamt om de kan uppfylla kraven för att erhålla ett elektroniskt hemvistintyg. Föreningen menar att det måste säkerställas att även fonder i kontraktuell form kan begära elektroniskt hemvistintyg. Konkurrensen skulle annars snedvridas mellan fonder av samma typ, t.ex. fonder som följer EU:s UCITS-direktiv (2009/65/EG), beroende på hur de tillåts struktureras enligt nationell rätt. Flertalet svenska fonder har emellertid en s.k. LEI-kod. Samma lydelse som i artikel 5.4.d, som avser finansiella intermediärer, bör kunna användas i artikel 4.2.a.
the first and last name of the (taxpayer) resident and the date and place of birth, if the (taxpayer) resident is an individual, or its name and its European Unique Identifier number (EUID), if the (taxpayer) resident is an entity, or, where the resident has no such number, the legal entity identifier (LEI) or any registration number issued by its country of residence.
UCITS-fonder bör medges direktnedsättning om en medlemsstat tillåter direktnedsättning för andra investerare
Om direktnedsättning av källskatten tillåts får medlemsstaterna enligt artikel 10.3.b bestämma att detta inte ska avse fall när undantag från källskatt hävdas. Föreningen är oroad för att detta skulle försämra läget för fonder, som idag inte är skattskyldiga för aktieutdelningar i flertalet medlemsstater. Sådan är situationen framför allt för fonder som följer EU:s UCITS-direktiv (värdepappersfonder i Sverige). För dessa fonder ska i ett direktnedsättningssystem inte innehållas någon källskatt. Det är enkelt att identifiera en UCITS-fond som skattebefriat subjekt, och det är av stor vikt för europeiska fondsparare att direktnedsättning medges. Sådana fonder bör således undantas från artikel 10.3.b.
Följden av förslaget kan bli att en investerare som är skattskyldig för utdelningen får direktnedsättning, medan en investerare som är skattebefriad får erlägga full skatt. Skattebefriade subjekt bör i vart fall inte behandlas sämre än de som är skattepliktiga. Det bör således klargöras att medlemsstaten i ett sådant fall som avses i artikel 10.3.b inte får innehålla mer skatt än den som innehålls av andra utländska investerare, dvs. det bör inte vara tillåtet att ta ut full skatt endast av det skälet att undantag från källskatt hävdas.
Utdelning från fonder bör omfattas
Systemet ska enligt artikel 1 omfatta utdelningar på börshandlade aktier och obligationer. Utdelning från flertalet svenska fonder skulle därmed inte omfattas. Andelar i utdelande fonder ägs framför allt av stiftelser, men även andra kunder kan ha ett intresse av att erhålla utdelning. Flera av dessa andelsägare är skattebefriade subjekt. Det vore förödande om systemet inte skulle omfatta dessa utdelningar, med påföljd att investerare behandlas sämre när de investerar i aktiefonder än när de direktinvesterar i aktier. Detta skulle skapa ett ojämnt spelfält. Utdelningar på aktiefondsandelar respektive obligationsfondsandelar bör således omfattas av systemet.
Fondförvaltare bör få hantera nedsättning av skatten
Handel med fondandelar sker ofta via finansiella intermediärer som också hanterar utdelningen på fondandelar och innehållandet av skatt. Ett fondbolag har dock också direktkunder i förhållande till vilka fondbolaget hanterar utdelningen och innehåller skatten. Fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder bör således kunna registreras som intermediär såvitt gäller utdelning från fonder som förvaltas eller distribueras.
FONDBOLAGENS FÖRENING
Helene Wall
chefsjurist