Fondbolagens förenings styrelse har beslutat att skicka detta brev till er i Pensionsgruppen inför ert fortsatta arbete med att överväga förändringar i pensionssystemet. Vi vill framföra några övergripande och samlade synpunkter med tanke på det flertal olika utredningar som ni nu ska gå vidare med. Detta vill vi göra utifrån att fonder idag spelar en stor roll för pensionssparande i alla tre delar med premiepensionen i allmänna pensionen, tjänstepensioner och privat pensionssparande. Fonder passar mycket bra för långsiktigt sparande och med olika lösningar inom de olika delarna som kan komplettera varandra. Det är alltid viktigt att ha ett helhetsperspektiv när de olika delarna diskuteras.
Till att börja med vill vi än en gång understryka vår uppskattning av att Pensionsgruppen värnar långsiktig stabilitet av pensionssystemet. Det är också något som vi ofta möts av beundran för när vi är med och diskuterar pensionsfrågor internationellt.
Exempelvis visades följande bild av Brigitte Miksa från Allianz Asset Management vid en internationell konferens i Hong Kong i juni 2013.
Även om pensionssystemet rankas som ett av de bästa i världen finns förstås alltid förbättringsmöjligheter. Här följer våra sammanfattande synpunkter:
- Höj successivt pensionsåldern.
- Ändra system för årlig justering av pensioner så att svängningar mellan åren blir mindre.
- Minska skyhöga marginaleffekter för låginkomstpensionärer så att de får större behållning av egna arbetsinkomster och privat pensionssparande.
- Minska inlåsningseffekter i tjänstepensionslösningar.
- Se över styrsystem som påverkar fondutbudet i premie-pensionssystemet på bästa sätt för fondspararna. Öka kännedom om rabatter.
- Verka för ökad grundkunskap om pensioner även genom obligatorisk undervisning i gymnasiet.
1. Pensionsålder (Pensionsåldersutredningen)
Med tanke på den demografiska utvecklingen och en längre livslängd har föreningen tillstyrkt en s.k. riktålder som successivt höjs.Även lägsta ålder för uttag från tjänstepension och privat pensionssparande bör ses över.
2. Nivån på pension
Om uppfattningen är att pensionerna förväntas bli för låga i framtiden finns flera lösningar förutom höjd pensionsålder. Uppgiften blir att ta av dagens löneutrymme och antingen höja premier till den allmänna pensionen eller till tjänstepension, alternativt att stimulera privat pensionssparande. Här vill vi främst peka på att premien till den allmänna pensionen inte är 18,5 procent såsom från början var tänkt, eftersom underlaget är 93 procent av den pensionsgrundande inkomsten. Här skulle ett alternativ kunna vara att diskutera att höja underlaget till 100 procent, vilket betyder en höjd premie från 17,2 till 18,5 procent. När det gäller nivån till tjänstepensioner är det en fråga för arbetsmarknadens parter.
Privat pensionssparande bör stimuleras, vilket i dag görs via en avkastningsskatt som är lägre än för övrigt sparande, samt genom avdrag för premie upp till 12 000 kronor per år. Avdraget för premien är emellertid direkt ofördelaktigt för låg- och även för många medelinkomsttagare. Denna grupp kan därför inte alltid idag rekommenderas att välja pensionsanknutet privat sparande även om syftet är att förstärka pensionen. I Finland har man löst det genom att flytta över avdraget till Inkomst av Kapital, vilket innebär att det blir lika värt för alla. Ett annat alternativ skulle kunna vara att avdraget ersätts av skattefrihet vid utbetalning. Ett verkligt problem är extremt höga marginaleffekter för pensionärer med låg pension, i synnerhet för ensamstående kvinnor. För dem har eget arbete och intjänande till pension lönat sig alltför lite. 40 procent av alla kvinnliga pensionärer har i dag kompletterande garantipension med kraftig nedtrappning som en följd av eget intjänande av pension. Pensionsåldersutredningen uppmärksammar detta problem som också gäller om denna grupp väljer att skjuta upp pensionsålder eller förvärvsarbeta som pensionärer. Ett nytt fribelopp för arbetsinkomster upp till 24 tkr vid prövning av bostadstillägg mildrar något, men är långt ifrån tillräckligt. Av största vikt för framtida pensionsnivåer är emellertid samhällsekonomins utveckling där sysselsättning och arbetsmarknad har en avgörande betydelse.
3. Flytträtt inom tjänstepensioner (Livförsäkringsutredningen)
Föreningen är för en fri flytträtt, samtidigt som vi har förståelse för att en sådan kan vara svår inom förmånsbaserade tjänstepensionsavtal. I ett första steg bör dock alla fribrev ges möjlighet att flyttas, inte minst för att underlätta en samordning av pensionsrättigheter. En förbättrad konkurrens gynnar också konsumenter. Här vill föreningen också peka på fördelen med fondförsäkringar som inte är förenade med de problem mellan pensionstagare som kan uppstå inom traditionella livförsäkringar. Föreningen vill verka för att spararna ska ha möjlighet att välja fondförsäkring som alternativ i sin helhet inom avtalade tjänstepensionslösningar.
4. Bromsen (Pensionsmyndighetens fördjupade analys)
De kraftiga svängningarna mellan åren i upp- och nedjusteringar av utgående pensioner är ett verkligt problem för dagens pensionärer. Här finns ett förslag från Pensionsmyndigheten som skulle rätta till detta problem. Ett annat alternativ vore att avskaffa förskottet på 1,6 procent i tillväxt som pensionärer får på pensionsdagen. (Om lönerna stiger med 3 procent är det därför som tänkt om pensionen ökar med 1,4 procent. ) Föreningen anser dock att det är av värde med en omfördelning till högre pension i början av pensionstiden i stället för att pensionen skulle stiga mer med åren. Vi anser att förskottet behöver bli mer känt för rättvisa jämförelser mellan löner och pensioner.
5. Buffertfonder (Bufftertkapitalutredningen)
Föreningen har inte tagit ställning till antalet fonder. Det är en välkänd kunskap bland förvaltare att det finns stordriftsfördelar som kan tala för en enda stor fond och att det finns fördelar med riskspridning som talar för flera fonder.
6. Premiepension (Premiepensionsutredningen)
Hittills har premiepensionen haft en större värdeökning än inkomstpensionen, trots en turbulent period på kapitalmarknaden. Premiepension ger möjligheter särskilt för unga generationer. Premiepensionen har levt upp till sina övergripande syften med möjlighet till högre avkastning, riskspridning och eget engagemang. En majoritet av spararna och sju av tio yngre än 30 år, uppger i undersökningar från TNS Sifo Prospera att de uppskattar att ha möjligheten att göra ett eget val. Det är en myt att unga inte är intresserade. Uppgifter om förstagångsväljares val avser endast de första veckorna efter att första besked i orange kuvert har erhållits och den uppgiften är helt irrelevant. Pensionsmyndighetens statistisk visar att ca 40 procent av 30-åringar har gjort ett eget val.Att 58 procent av samtliga (74 procent av kapitalet) har gjort ett eget val är betydligt högre än i olika tjänstepensionslösningar.Ibland hävdas att tjänstepensionslösningar i Sverige och internationellt med färre valalternativ skulle få fler att välja. Erfarenheten visar tvärtom att premiepensionssystemet har en unikt hög andel som gjort ett val.
Det öppna premiepensionstorget är enklare och erbjuder större konkurrens som gynnar spararna.Vi kan emellertid konstatera att många anser att det är för många fonder. Det stora utbudet är en följd av en öppen marknad med möjlighet också för utländska fondbolag att delta. Mer än hälften av fonderna står för mindre än 15 procent av kapitalet. Föreningen anser att fri konkurrens också med deltagande av utländska aktörer är av stort värde för pensionsspararna. Det finns dock möjlighet att styra utbudet av fonder och föreningen är öppen för att t ex diskutera en avgift för deltagande fondbolag att betala per fond. Att sätta ett tak för bruttoavgiften såsom utredaren föreslår skulle däremot få oönskade effekter med hänsyn till den omfattande rabatt som idag ges.
Föreningen har i ett tidigare brev till er föreslagit 16 andra möjliga förbättringar inom ramen för ett bibehållet premiepensionssystem. Ett av förslagen är att lyfta fram värdet av rabatter. I dag visas i tabeller på Pensionsmyndighetens hemsida felaktig avkastning för privata fonder i premiepensionssystemet, eftersom bruttoavgifter utan hänsyn till rabatter har avdragits när värdeökning visas. Rabatten på fondavgiften är i genomsnitt två tredjedelar av avgiften. Tyvärr känner inte spararna till detta. 9 av 10 vet enligt Prosperas undersökning inte om att det förekommer rabatter. Vägledning kan ytterligare förbättras utöver vad myndigheten, MinPension och Fondbolagens förenings Fondkollen.se redan erbjuder.
Det är ett missförstånd att kunna välja bästa fond vid varje tillfälle. Här behövs ett budskap om långsiktighet. Valet sker i två steg – fondtyp och därefter fond. Antalet fondtyper skulle kunna minskas från 25 till 15 (t ex en för Sverigefonder i stället för dagens fyra fondtyper). Valfrihet innebär att olika val ger olika utfall. Premiepensionsutredningen visar dock att skillnaderna hittills är mindre än befarat. Bland de grupper som utredaren anser som ”svaga” (kvinnor, låginkomsttagare och invandrare) har låginkomsttagare och invandrare i stor utsträckning ickevalsalternativet, medan kvinnor har gjort ett val lika ofta som män dock med färre val som hamnat i ytterligheter i utfall. Av stor vikt är att det finns ett bra ickevalsalternativ. Med tanke på att oro ibland uttrycks för att de aktiva väljarna riskerar att ta alltför stor risk är det dock anmärkningsvärt att Såfan har hävstång och upp till 150 % aktie-exponering. Ett sådant alternativ borde vara valbart och inte en ickevalslösning. Att få en påminnelse om det egna valet anser föreningen vara ett lovvärt förslag, men vi anser inte att en utebliven bekräftelse ska leda till att Såfan med automatik erhålls. Vidare menar vi att Pensionsmyndigheten ska vara neutral i sin information och vägledning om privata eller statliga fonder.Samtidigt som de som inte önskar göra ett eget val ska mötas med respekt och ett bra alternativ, menar vi att också de som önskar göra ett eget val till premiepensionen ska ha en fortsatt möjlighet att göra detta val av fonder på ett öppet torg.
På styrelsen i Fondbolagens förenings vägnar:
Eva Gottfridsdotter-Nilsson,
Länsförsäkringar fonder, ordförande i Fondbolagens förening
Kontaktuppgifter:
Ordförande, Eva Gottfridsdotter-Nilsson
eva.gottfridsdotter-nilsson@lansforsakringar.se
Mobil: 073-964 29 57
Vd Pia Nilsson
pia.nilsson@fondbolagen.se
Mobil: 0709-503860