Sammanfattning
De som sparar i svenska investeringsfonder som investerar i utländska aktier kommer från och med 2012 att drabbas av ökad beskattning om uppskattningsvis 1,3 miljarder kronor årligen. Detta är en följd av att fonderna inte längre, enligt Skatteverkets mening, kan åberopa de skatteavtal som Sverige ingått med andra stater. Dubbelbeskattning drabbar därmed fondspararna, när utdelning på fondens utländska aktier beskattas såväl i källstaten som i Sverige. Fondsparande, oavsett det sker direkt i fonden, inom ramen för försäkringslösningar eller inom premiepensionssystemet, kommer härmed att beskattas hårdare efter 2012 års fondskattereform än det gjorde dessförinnan, något som inte torde ha varit avsikten. Vidare träds principen om skattemässig neutralitet mellan sparformer för när.
För att komma till rätta med problematiken hemställer Fondbolagens förening att regeringen klargör att fonderna omfattas av skatteavtalen och vid behov agerar för att reglera frågan i avtalen.
Bakgrund - fondskattereformen och hemvistintyg
Sedan den 1 januari 2012 är svenska investeringsfonder undantagna från svensk skatt på fondnivå. Tidigare beskattades fonderna för sina inkomster t.ex. i form av utdelningar på aktier, dock inte kapitalvinster på aktier. Därutöver beskattades en schablonintäkt. Fondskattereformen innebär emellertid inte att beskattningen av fondsparande tagits bort, utan endast att beskattningen överförts från fondnivå till andelsägarnivå (svenska andelsägare). Fondandelsägaren beskattas numera dels vid utdelning från fonden och när fondandelarna avyttras, dels för en årlig schablonintäkt om 0,4 procent av fondandelarnas värde vid årets ingång. Skattesatsen är 30 procent i båda fallen för fysiska personer. Avsikten var att reformen skulle vara offentligfinansiellt neutral jämfört med det tidigare fondskattesystemet (prop. 2011/12:1 s. 424).
De svenska investeringsfondernas kapital är i stor utsträckning placerat i utländska aktier (för närvarande cirka 56 procent av kapitalet). För utdelningar på utländska aktier innehålls källskatt i utlandet. Skattesatsen är ofta 30 procent. För att utdelningar inte ska dubbelbeskattas anges i skatteavtal mellan Sverige och andra stater ofta att den utländska källskatten sätts ned till 15 procent.
I hemvistintyg har Skatteverket tidigare intygat att svenska investeringsfonder har hemvist i Sverige och att de därmed omfattas av skatteavtal mellan Sverige och visst annat land. Med stöd av hemvistintyget har investeringsfonderna kommit i åtnjutande av förmånerna i dessa skatteavtal och fått betala en reducerad källskatt i det andra landet på t.ex. aktieutdelningar.
Med åberopande av den beskattningsmodell för fondsparande som nu införts utfärdar Skatteverket dock inte längre s.k. hemvistintyg för svenska investeringsfonder (se ställningstagande 2012-04-24, dnr 131 125271-12/111). Detta innebär att fonderna får problem att hävda rätt till nedsättning av utländsk källskatt. Därmed kommer fonderna att tvingas betala full utländsk skatt på utdelningar (och andra inkomster av utländska investeringar) samt i vissa fall även skatt på kapitalvinster.
Konsekvenser
När full utländsk källskatt om 30 procent tas ut på utländska inkomster i fonden blir det de facto fråga om en dubbelbeskattning. Detta eftersom också svensk skatt om 30 procent tas ut när dessa inkomster delas ut till andelsägaren alternativt när värdeökningar realiseras då andelsägaren avyttrar sina fondandelar. Utdelning på utländska aktier kommer därmed att beskattas med 51 procent. Härtill kommer schablonskatten, vars storlek såvitt framgår inte kalibrerats med hänsyn till att full utländsk källskatt betalas (jfr prop. 2011/12:1 s. 423f.).
Detta innebär också att en grundläggande princip för svensk kapitalbeskattning, att det ska råda skattemässig neutralitet mellan olika sparformer, träds för när. När nuvarande beskattningsmodell infördes betonades vikten av att det ska vara likvärdigt att äga aktier direkt och att äga aktier indirekt genom en fond (a. prop. s. 403). Resultatet har emellertid blivit att avkastning på utländska aktier beskattas väsentligt hårdare när de ägs genom en fond än när de ägs direkt. Fondens innehav i utländska aktier har också kommit att beskattas väsentligt hårdare än motsvarande innehav i svenska aktier, vilket kan vara tveksamt bl.a. när det gäller frågan om fri rörlighet av kapital.
Svenska investeringsfonder kommer att årligen få betala uppskattningsvis 1,3 miljarder kronor mer i utländsk källskatt till följd av detta.[1] Detta drabbar såväl direktsparande i fond som fondsparande inom ramen för olika försäkringslösningar och pensionssparande inom premiepensionssystemet. Om inget görs får svenska fondandelsägare således se sitt sparkapital/pensionskapital urholkas, till synes i onödan, på grund av högre utländsk beskattning än före fondskattereformen. Anmärkningsvärt nog minskar också svenska statens skatteintäkter till följd av det ökade utländska skatteuttaget med flera hundra miljoner kronor årligen. Det kan jämföras med statens intäkter från den nya årliga schablonskatten hänförlig till innehav i svenska investeringsfonder som beräknats uppgå till 550 miljoner kronor årligen (a. prop. s. 424).
Klargörande av skatteavtalen
Föreningen menar att det är orimligt om fonderna inte längre omfattas av skatteavtalen endast till följd av att fondbeskattningen överflyttats från fondnivå till andelsägarnivå. Syftet med avtalen är att undvika dubbelbeskattning och det är just det som drabbar fondsparandet om fonderna inte omfattas. Detta behöver klargöras då det för närvarande råder stor rättsosäkerhet. Föreningen hemställer därför att regeringen inleder omförhandlingar av skatteavtalen med andra stater så att det klart framgår att svenska investeringsfonder är personer med hemvist enligt artikel 4 eller motsvarande i tillämpligt skatteavtal.
Det kan konstateras att en stor del av fondernas medel är placerade i aktier emitterade i USA varför skatteavtalet med USA är av särskild vikt. Frågan torde kunna regleras i samband med de avtalsförhandlingar som pågår med anledning av ny amerikansk skattereglering (FATCA).
FONDBOLAGENS FÖRENING
Pia Nilsson Helene Wall
vd chefsjurist
[1] Baserat på en genomsnittlig utdelning på utländska aktier om 2,5 procent och att utländsk källskatt ökar från 15 till 30 procent på två tredjedelar av fondernas innehav i utländska aktier.