Vi tycker

#svar på konsultation

Fondbolagens förening stödjer EU-kommissionens förslag om ett gemensamt europeiskt spar- och investeringskonto 

För att kontot verkligen ska uppmuntra fler att spara långsiktigt och omvandla sparande på bankkonton till investeringar, är det viktigt att modellen blir enkel, flexibel och anpassningsbar till varje lands skattesystem.

I Sverige har vi goda erfarenheter av investeringssparkontot (ISK), som med sitt enkla upplägg och skattemässiga fördelar har gjort det lättare för privatpersoner att börja investera. Den typen av lättillgängliga och breda lösningar fungerar bra.

Därför rekommenderar föreningen att EU:s ramverk bygger på minimikrav, få begränsningar och tydliga regler. Det gör det enklare för människor att komma igång med ett långsiktigt sparande och att våga investera. I föreningens svar till EU-kommissionen föreslås ett antal principer, rekommendationer och uppföljningsåtgärder för att dessa konton ska få så stor genomslagskraft som möjligt bland Europas sparare.

Läs föreningens svar på konsultationen.

#nyhet

EU:s investeringskonton

I ett gemensamt positionspapper uttrycker den nordiska finanssektorn sitt stöd för EU:s initiativ, men framhåller att enkelhet, incitament och nationell anpassning är avgörande för att lyckas nå hushållen och öka investeringarna.

EU vill få fler hushåll att gå från att spara till att investera – och ett gemensamt europeiskt investeringskonto är på gång. Den nordiska finanssektorn ställer sig bakom idén och har tagit fram ett gemensamt positionspapper med sex tydliga principer för att göra kontot attraktivt och enkelt att använda.

Gör det flexibelt, håll det enkelt och låt varje land anpassa modellen till sina egna skatteregler, menar de nordiska aktörerna. Erfarenheter från t.ex. Sverige visar att investeringssparkonton har lockat breda grupper att börja spara i fonder och aktier.

Det nordiska förslaget lyfter bland annat vikten av:

- Inga onödiga insättningsgränser
- Ett brett urval av tillgångar
- Möjlighet att byta leverantör utan krångel
- Smidig beskattning och tydliga incitament

Med rätt utformning kan kontot bli ett kraftfullt verktyg för att få kapital i rörelse – till nytta för både hushållen och Europas ekonomi: 

Läs mer 

#nyhet

Enligt det s.k. Priip-regelverket ska fonder redovisa transaktionskostnader på ett nytt sätt från och med 2025. De nya beräkningsmetoderna syftar till ökad transparens, men riskerar att skapa förvirring kring fondernas kostnader och avgifter.

Fonder redovisar redan idag kostnader och avgifter, inklusive de kostnader de har för att köpa och sälja innehav, s.k. transaktionskostnader. Enligt EU-regelverket Priip ska fonder beräkna transaktionskostnader på ett nytt sätt från och med 2025. Justerade siffror i fondlistor, faktablad m.m. från 2025 kommer bero på nya beräkningsmetoder för transaktionskostnader.

”Fondbolagens förening anser att den nya metoden för att beräkna transaktionskostnader är bristfällig, framför allt ger den slumpmässigt avvikande resultat som försvårar jämförelser mellan fonder och förminskar vikten av andra mer relevanta avgifter”, säger Fredrik Pettersson, chefsanalytiker på Fondbolagens förening.

Tidigare baserades beräkningen av transaktionskostnader på schablonmetoder med fokus på faktiska courtagekostnader och uppskattad spreadkostnad. Den nya metoden inför fler komponenter. Fondbolagens förening har påtalat problem med exempelvis "market movement", där marknadsprissvängningar kan räknas som kostnad, trots att de inte påverkar fondbolagets faktiska kostnader.

Fondplattformar gör olika

Priip-regelverket reglerar inte hur fondernas avgifter ska presenteras i fondlistor på fondplattformar m.m. och fonddistributörer väljer att redovisa fondernas avgifter och kostnader på olika sätt. Medan vissa aktörer redovisar en total avgift där fondens alla kostnader och avgifter har slagits samman, väljer andra att visa förvaltningsavgiften respektive transaktionskostnaderna separat. Efter årsskiftet kan det framstå som att fondernas totala avgifter eller de särredovisade transaktionskostnaderna har förändrats, men det beror alltså på att beräkningsmetoderna för transaktionsavgifter har ändrats.

Transaktionskostnader tas inte ut som avgift

Transaktionskostnader är kostnader som uppkommer när fonden köper och säljer värdepapper. Det är inte, som förvaltningsavgiften, en avgift fondbolaget tar ut av kunden. Däremot påverkar transaktionskostnaderna avkastningen, vilket ger fondförvaltarna incitament att handla så billigt som möjligt. Fondförvaltarna ska dessutom följa regelverket för ”best execution” vilket ytterligare verkar för att hålla nere transaktionskostnaderna.

”Fondbranschen välkomnar transparens för kostnader och avgifter, men vill samtidigt framhålla att det är viktigt att spararna förstår vad redovisningen avser. När det gäller transaktionskostnader skiljer de sig från till exempel förvaltningsavgiften såtillvida att förvaltningsavgiften går till fondbolaget, medan transaktionskostnaden inte gör det. Syftet med att redovisa transaktionskostnaderna är i stället att ge en uppskattning av de kostnader som uppstår när fonden köper och säljer sina underliggande investeringar, men det är väldigt tveksamt om detta uppfylls med den nya metoden,” säger Fredrik Pettersson.

Läs mer om hur beräkningsmetoderna för transaktionskostnader ändras här.

#framställan

EU-kommissionen har en ambition att förenkla regelverken, bl.a. på fondområdet, i syfte att stärka konkurrenskraften inom unionen. Fondbolagens förening ställer sig positiv till denna ambition och har föreslagit en rad regelförbättringar.

De initiativ som diskuteras vad gäller förenklingar och förbättringar av hållbarhetsredovisningen, såsom att fonder inte ska ingå i värdekedjan för rapportering enligt CS3D och att redovisningen enligt SFDR förenklas och därmed görs mer konsumentvänlig, välkomnas. Det är också angeläget att rapporteringsbördan i olika regelverk ses över, inte bara för att undvika dubbelrapportering utan även för att undvika onödig rapportering.

Generellt bör det också ställas krav på bättre konsekvensanalyser för att introducera nya regler. 

Läs mer om föreningens synpunkter och specifika förslag i framställan till Finansdepartementet. 

#positionspapper

Fondbolagens förening anser att

SFDR (Sustainable Finance Disclosure Regulation)¹ är ett transparensregelverk vars syfte är att ge fondsparare information om finansiella produkters hållbarhetsegenskaper och öka spararnas möjlighet att beakta sina hållbarhetspreferenser när de väljer fonder. Tanken är att kapitalet ska styras mot mer hållbara verksamheter. För att detta ska lyckas måste informationen om finansiella produkters hållbarhetsegenskaper vara tillgänglig, jämförbar och enkel att förstå.

• Informationskraven i SFDR-regelverket är omfattande och alldeles för komplexa och oklara. Informationen till fondspararna behöver dels fokuseras, dels förenklas så att fondsparare kan tillgodogöra sig den. Dessutom måste centrala begrepp definieras för att öka förståelsen och jämförbarheten. Informationen måste lämnas, inte bara av fondbolagen, utan även av de distributörer som spararna möter när de sparar i fonder.
• Ett kategoriserings- eller märkningssystem kan vara ett lämpligt nästa steg för att underlätta för fondspararna. Kategorierna i systemet bör vara tydligt definierade och begränsade till antalet. Systemet ska vara frivilligt och inte kräva en auktorisations- eller godkännande-process. Däremot kan en tillsynsmyndighet ha till uppgift att kontrollera att kraven i kategoriseringssystemet följs. Om ett sådant system införs som det primära verktyget för fondspararna när de ska välja hållbarhetsegenskaper, bör informationskraven i SFDR ses över för att minska fondförvaltarnas rapporteringsbörda.
• Fondsparare behöver förstå om en finansiell produkt har en negativ påverkan på olika hållbarhetsmål och i så fall vilken påverkan det är. I SFDR används PAI (Principal Adverse Impact) för att förmedla denna information. På grund av variationer i utvärderingsmetoder, investeringsfokus och rapporteringsstandarder är det dock utmanande att jämföra olika fondbolags uppgifter om PAI. Informationen om PAI utgör därför inte någon konsumentvänlig produktinformation i dagsläget.
• Exkluderingar är en viktig hållbarhetsstrategi för fondsparare på den svenska marknaden. Många sparare har en etisk utgångspunkt för sina hållbarhetspreferenser vilket innebär att de ställer krav på att en finansiell produkt inte ska vara förknippad med vissa produkter eller tjänster. Det är viktigt att ett regelverk för hållbarhetsinformation ger förutsättningar att informera spararna om eventuella exkluderingar på ett enkelt sätt.

¹ Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2019/2088 av den 27 november 2019 om hållbarhetsrelaterade upplysningar som ska lämnas inom den finansiella tjänstesektorn.

Läs mer: EU-kommissionens översyn av SFDR – Fondbolagens förenings position

Pensionsmyndigheten bör inte byta ut de svenska fonder man använt i förvaltningen av den traditionella försäkringen mot irländska fonder med skattetransparent beskattning. Det är olämpligt att myndigheten använder utländska upplägg som inte är tillåtna i svensk rätt i syfte att skatteoptimera. Likaså bör Fondtorgsnämnden avvakta med att ställa krav i sina pågående och kommande upphandlingar som svenska fondbolag inte har rättslig möjlighet att möta. Myndigheternas agerande skadar den svenska fondmarknadens konkurrenskraft. Det skriver Fondbolagens förening i ett brev till Pensionsmyndigheten och Fondtorgsnämnden, med kopia till socialförsäkringsminister Anna Tenje.

Brev till Pensionsmyndigheten och Fondtorgsnämnden

#remiss

Bra ambitioner i EU-förslag, men delar behöver ses över

Förbättrad information kring avgifter, kostnader, och provisioner är bra, liksom åtgärder för ökad finansiell kunskap. Förslagen som rör provisioner och prissättning verkar däremot ogenomtänkta. Det menar Fondbolagens förening i sina synpunkter på "Retail Investment Package".

Kommissionens förslag syftar till att öka konsumentdeltagandet på finansmarknaden. Konsumenter ska ha tillgång till kostnadseffektiva produkter som ger valuta för pengarna. Det är en ambition som föreningen stöder. Föreningen är positiv till förslag som rör förbättrad information kring avgifter, kostnader och provisioner samt, inte minst, åtgärder för ökad finansiell kunskap. Detta är åtgärder som kan bidra till ett ökat förtroende och en sund marknad. När det däremot gäller förslagen som rör provisioner och prissättning framstår de som ogenomtänkta, rättsosäkra och, för svensk del, kontraproduktiva.

Läs hela skrivelsen till Finansdepartementet (230912).

Synpunkter på “Commission Services non-paper on possible simplification of the rules under the Retail Investment Strategy”

Föreningen har lämnat synpunkter på ett arbetsdokument om RIS och fokuserat på de områden som kan få störst konsekvenser för den svenska fondbranschen, nämligen processen för att tillförsäkra att produkter ger värde-för-pengarna och informationen till konsumenter i Priip-faktabladet.

Ta del av föreningens synpunkter (250512).

Synpunkter på ”Presidency note in preparation of the political trilogue on 23rd September on Value for Money” (WK 11044/2025)

Fondbolagens förening har lämnat synpunkter på ”Presidency note in preparation of the political trilogue on 23rd September on Value for Money”.

Förslaget innebär att kraven på att löpande utföra peer group-jämförelser ska införas enbart för fondbolag (och eventuellt distributörer) av UCITS-fonder, baserade på informationen i PRIIP-faktablad. Föreningen påpekar att jämförelserna kräver uppgifter som inte finns i faktabladen, exempelvis förvaltningsstil och hållbarhetsprofil, och att även förenklade modeller blir kostsamma utan att ge faktisk marknadspåverkan. Föreningen ser därför ingen minskning av den administrativa bördan och ifrågasätter att just UCITS-fonder särbehandlas, utan att detta underbyggts av någon analys som visar att just de skulle utgöra ett särskilt problem på marknaden. Det riskerar dessutom att snedvrida konkurrensen.

Föreningen menar att det vore mer proportionerligt och effektivt att låta Esma utveckla EU-gemensamma prisreferensvärden som ett enhetligt tillsynsverktyg, vilket skulle skapa en mer rättvis, träffsäker och kostnadseffektiv reglering som gynnar både spararna och kapitalmarknaden.

Ta del av föreningens synpunkter (250908).

Synpunkter avseende förslaget om Value for Money från Fondbolagens förening PCY note (WK 15428/2025)

Fondbolagens förening är kritisk till förslaget om Value for Money (VfM) för fondbolag och AIF-förvaltare. Utan en ordentlig konsekvensanalys går det varken att bedöma kostnaderna för företagen, nyttan för spararna eller om reglerna över huvud taget är proportionerliga. VfM-processen bör enligt föreningen fokusera på att stoppa produkter som faktiskt inte ger tillräcklig nytta i förhållande till priset – inte på att driva generell prispress i branschen. Vill man pressa priser bör man i stället stärka kundinformation och konkurrens.

Föreningen menar att den föreslagna peer-grouping-övningen inte visar om en produkt verkligen ger värde för pengarna, utan endast hur priset ligger i förhållande till marknadssnittet. I marknader med naturligt låga priser, som för indexfonder, riskerar fullt rimliga produkter att framstå som ”dyra”. Ett sådant system riskerar att bli en form av prisreglering – något föreningen tydligt avvisar. Dessutom riskerar övningen att skapa betydande administrativa bördor utan att ge motsvarande nytta för spararna, särskilt i Sverige där fondavgifterna redan är bland de lägsta i Europa.

Positivt är dock att peer-grouping-övningen ser ut att kunna baseras på information från fonders faktablad, vilket både förenklar och minskar kostnader. Men detta måste förtydligas i det fortsatta arbetet.

Föreningen påpekar också att viktiga skrivningar saknas för fondregelverken (UCITSD och AIFMD), trots att fonder är den mest berörda produktgruppen. Dessutom behövs klargöranden om hur reglerna ska gälla för underliggande fonder i investeringsbaserade försäkringsprodukter – en mycket vanlig sparform i Sverige.

Ta del av föreningens synpunkter (251114).

#nyhet

Ny lag hindrar fonder att handla på börsen

Den nya lagen om granskning av utländska direktinvesteringar trädde i kraft den 1 december. Lagen träffar både utländska och svenska investerare.

Något blev fel – Hur kunde en lag om granskning av utländska direktinvesteringar hindra svenska fonder, försäkringsbolag och banker att handla på börsen?

Den nya lagen om granskning av utländska direktinvesteringar syftar till att möjliggöra granskning när någon utanför EU avser att investera i svenska företag, och att kunna stoppa en sådan affär. Lagen träffar dock inte bara utländska investerare, utan även – och framför allt – svenska. Alla som vill investera och äga mer än 10 procent av ett företag som bedöms samhällsviktigt ska föranmäla investeringen till Institutet för strategiska produkter (ISP) och vänta på ett besked som kan ta veckor. Listan över det som anses vara samhällsviktig verksamhet är lång, och därtill otydligt utformad. Sannolikt omfattas ett flertal av de börsnoterade bolagen.

Finansiella aktörer omfattas också av regelverket, och det finns dessutom bestämmelser som anger att en koncern ska räkna ihop sina tillgångar för att avgöra om man kommer upp i 10 procents ägande. För finansiella koncerner uppstår stora problem eftersom det kräver att dessa koncerner skulle behöva bryta mot andra regler.

Enligt fondlagstiftningen ska ett fondbolag agera i fondandelsägarnas bästa intresse när det lägger order. En för andelsägarna god affär kan inte avvakta i flera veckor. Trots att ett fondbolags affärer troligtvis aldrig kommer att stoppas av ISP – eftersom det inte finns något tredjelandsintresse – så måste fondbolaget ändå avvakta besked från myndigheten, vilket kan ta fem veckor. Att dela information om kommande order med andra koncernföretag ökar därtill riskerna för marknadsmissbruk och intressekonflikter. För ett fondbolag utgör en föranmälan av investeringar som överstiger 10 procentsgränsen ett hinder mot effektiv aktiehandel i andelsägarnas bästa intresse.

Det är en omöjlig situation och Fondbolagens förening tolkar reglerna som att aktier som förvaltas av ett fondbolag i normalfallet inte ska läggas ihop med aktier som innehas i andra delar av en finansiell koncern. Fondverksamhet skulle annars i praktiken omöjliggöras. Eftersom sanktionsmöjligheterna är omfattande lämnar det dock finansiella koncerner med en betydande regelefterlevnadsrisk som måste åtgärdas i lagstiftningen.

Föreningens förslag:

1. Undanta EU-baserade fondbolag från anmälningsplikten.
2. Som ett alternativ till undantag bör lagen ändras så att fondbolag kan ansöka hos ISP vid ett tillfälle om rätten att framledes få förvärva aktier i samhällsviktiga verksamheter. Endast i det fall ägarbilden i fondbolaget ändras i sådan utsträckning att Finansinspektionen genomför en ägarprövning ska fondbolaget göra en ny anmälan hos ISP.
3. För det fall anmälningsplikten skulle kvarstå för fondbolag, måste lagstiftaren klargöra tillämpningen för finanssektorn på motsvarande sätt som görs i de s.k. flaggningsreglerna. En sådan lösning skulle emellertid komma att strida mot fondlagstiftningens krav.

#framställan

Framställning om ändring av lagen om granskning av utländska direktinvesteringar

Fondbolagens förening hemställer att lagen (2023:569) om granskning av utländska direktinvesteringar ses över i syfte att fortsatt möjliggöra fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om värdepappersfonder, LVF, och lagen (2013:561) om förvaltare av alternativa investeringsfonder, LAIF.

Läs hela framställningen

#debatt

”Nya regler styr bort från svenska fonder"

Föreningens vd Fredrik Nordström skriver på SvD debatt att farhågorna kring PPM-upphandlingarna ser ut att besannas.

Upphandlingarna av fonder till premiepensionens fondtorg har nu påbörjats. Det finns flera tecken på att många fonder stängs ute på grund av fyrkantiga upphandlingsregler utan att fondernas kvalitet ens utvärderas. Resultatet blir färre möjliga anbud och en i onödan begränsad konkurrens. En oroande omständighet är att upphandlingarna dessutom styr bort ifrån svenska fonder vilket utarmar den svenska kapitalmarknaden.

Läs hela debattinlägget på SvD/debatt

#positionspapper

Investeringssparkontot (ISK) har sedan det infördes 2012 vuxit kraftigt i popularitet: idag har närmare 4 miljoner svenskar ett ISK. Det är lätt att starta ett ISK, och att byta ut investeringar man inte är nöjd med. Detta har bidragit till en ökad rörlighet, och därmed bättre konkurrens på fondmarknaden. Sparandet är enkelt att deklarera och har gett många hushåll en buffert som ökar den ekonomiska motståndskraften. Men sedan ISK infördes har förutsättningarna ändrats. Den schablonskatt som tas ut på kontot har höjts två gånger, och en miniminivå har införts. Dessutom har statslåneräntan, som skattesatsen beräknas på, skjutit i höjden under den senaste tiden. Sammantaget medför detta att spararna nu börjar tvivla på att ISK är en fördelaktig sparform framöver.

Det är dags att återställa förtroendet för ISK som attraktiv sparform för långsiktigt sparande. Fondbolagens förening anser att regeringen bör:

• Återskapa den ursprungliga beräkningsmodellen för beskattning av Investeringssparkontot (ISK).
• Stärka sparkulturen hos de svenska hushållen genom att verkställa löftet om skattebefrielse upp till ett sparbelopp om 300 000 kronor.

För att bevara konkurrensneutraliteten bör motsvarande åtgärder genomföras även för Kapitalförsäkring.

Läs mer: Investeringssparkonto (ISK) - Fondbolagens förenings position.

#remiss

Ja till skattefri grundnivå på ISK

Föreningen tycker också att villkoren för beräkning av ISK-skatten ska tillbaks till ursprunglig modell, samt att regeringen ska överväga att tillåta sparande i s.k. Eltif-fonder på ISK.

Läs mer i föreningens remissvar