"Pensionsmyndighetens utvärdering visar att steg 1 har varit framgångsrikt och att premiepensionens fondtorg idag är en trygg plats för spararna. Från att tidigare ha varit ett öppet system med anslutningsförfarande har man nu infört höga krav i ett ansökningsförfarande. Att gå vidare med förslagen om statlig upphandling av fonder skulle inte öka tryggheten utan tvärtom betyda större risker med pensionsspararnas pengar", säger Fredrik Nordström, vd på Fondbolagens förening.
För en månad sedan fick Pensionsmyndigheten i uppdrag av regeringen att utvärdera den reform av premiepensionssystemet som infördes 1 november 2018. Reformen innehöll 29 punkter baserade på myndighetens egna förslag med skärpta kriterier för de fonder och fondbolag som vill vara en del av premiepensionens fondtorg. Det handlar om nya eller strängare krav på kapital, avkastningshistorik, verksamhet, ledning, marknadsföring, fondbyten och riskbeteende. Men också mer effektiva verktyg för att utöva granskning, kontroll och tillsyn i samverkan med andra myndigheter.
Pensionsmyndigheten har sedan dess ingått nya avtal med fondbolag som ansökt om att kunna erbjuda fonder på fondtorget. Det har krävt en omfattande dokumentation och lett till att antalet fonder på torget minskat med ca 40 %.
Pensionsmyndigheten konstaterar nu att:
-
Konsumentskyddet inom premiepensionen har stärkts
-
Förtroendet för premiepensionssystemet har stärkts
-
Kvaliteten på fondutbudet har ökat
- Pensionsmyndighetens granskningar har medfört ett säkrare fondtorg
Pensionsmyndighetens utvärdering visar att de tidigare problemen med ett antal aktörer är åtgärdade. Premiepensionens fondtorg erbjuder därför idag trygga alternativ för spararna. Myndigheten menar också att tillsynsinsatserna borde öka genom att ett samarbetsavtal upprättas med Finansinspektionen, och att Konsumentverket ges ökade resurser. Detta är något som Fondbolagens förening stödjer.
"Pensionsmyndigheten kan redan idag ställa alla de krav man önskar på fonders pris och kvalitet för att de ska få anslutas till fondtorget. Det innebär att det inte finns några kvalitetsskäl för riksdagen att gå vidare och införa en statlig upphandling av fonder till torget”, säger Fredrik Nordström.
"Den enda skillnad en statlig upphandling skulle leda till är att tjänstemän då kommer att peka ut de fonder som pensionsspararna ska få tillgång till. Att staten ska välja ”vinnare” bland fonder är dock en riskabel modell som skulle skapa nya problem för pensionsspararna. Det finns självklart ingen garanti för att de fonder som hittills gett bäst avkastning också kommer att göra det framöver. Vill man sortera bort fonder med höga avgifter har Pensionsmyndigheten den möjligheten redan idag eftersom man styr över prisrabatterna på fondtorget och t.ex. kan sätta ett tak för hur mycket en fond får kosta."
"En upphandling kommer dessutom att begränsa möjligheterna för spararna att välja de alternativ som passar dem bäst. Återkommande upphandlingar, där nya fonder väljs ut av staten, kommer också att tvinga fram en flytt av stora kapitalvolymer. Det gynnar i sin tur stora indexfonder och kan på sikt hota försörjningen av riskkapital till mindre svenska företag.
"Den unika modell som utredningen om statlig upphandlade fonder lade fram förra året står dessutom i strid med EU-rätten, enligt ledande svenska experter på offentlig upphandling och statens egna myndigheter. Upphandling skulle därför behöva ske enligt LOU (Lagen om Offentlig Upphandling) som utredaren Mikael Westberg själv har avfärdat som olämplig för premiepensionssystemet."
"Mot bakgrund av Pensionsmyndighetens utvärdering uppmanar vi Pensionsgruppen och regeringen att ompröva beslutet att gå vidare med en statlig upphandling av fonder till premiepensionens fondtorg. Det är ett onödigt och riskfyllt steg som inte skulle ge svenska pensionssparare några fördelar", avslutar Fredrik Nordström.