Med hjälp av registerdata går det att analysera den svenska befolkningens fondägande. I en uppdaterad rapport med siffror framtagna av professor Daniel Waldenström kan vissa mönster i det svenska fondägandet konstateras. De viktigaste registren som har använts är register över totalbefolkningen, inkomsttaxeringen, förmögenheter samt utbildningsexamen. Samtliga uppgifter är anonymiserade.
Allemansfonderna gör svenskarna till fondsparare
För 40 år sedan, år 1984, infördes de skattesubventionerade Allemansfonderna. Det var då svenskarna upptäckte hur sparande på börsen fungerar och fondsparandet blev väldigt utbrett i befolkningen. I figuren nedan syns hur antalet fonder och fondförmögenheten ökade på 1980-talet.
De som har varit med på resan har haft en god utveckling på sitt sparande: idag utgörs två tredjedelar av den totala fondförmögenheten (7 669 miljarder kronor i april 2024) av avkastning. Men det är också intressant att titta på spridningen av fondsparandet i olika befolkningsgrupper. Färska registerdata visar hur spridningen av fondsparandet i olika befolkningsgrupper ser ut fram till år 2020.
Den förändrade utbredningen av svenskarnas fondägande som andel av befolkningen sedan 1980-talet syns i figuren nedan. Ökningen av andelen fondägande individer var särskilt markerad efter mitten av 1980-talet, det vill säga efter införandet av de skattesubventionerade Allemansfonderna 1984. Detta understryker vilken långsiktig effekt på hushållssparandet som reformer av dess slag kan ha. Under 1990-talet fortsatte ökningen i andelen fondägande individer med obruten hastighet ända fram till år 2000 då trenden planade ut för att sjunka efter finanskrisen 2008. Därefter har andelen åter ökat för att uppvisa en ny högstanivå på 51 procent år 2020.
Utvecklingen av fondägarnas (direktägande inkl. ISK) andel av befolkningen, 1980-2020.
Premiepensionen har gjort nästan alla till fondägare – men det direktägda sparandet är större
Premiepensionskonton introducerades 1995 och växte snabbt i det aggregerade fondkapitalet. Medan 51 procent av befolkningen direktägde fonder år 2020 ägde 91 procent premiepensionsfonder. Innehavet i de direktägda fonderna utgör dock en större del, 299 000 kr jämfört med 229 000 kr för premiepensionen.
Fondägandet jämnt utbrett över landet, men storstadsbor har större fondinnehav
En genomgång av den geografiska utbredningen av de svenska hushållens fondägande görs i rapporten genom att dela in fondägarna i tre regionala kategorier: ”Storstäder”, ”Mindre städer”, samt ”Glesbygd”. Där finns ingen stor geografisk variation: ägarandelen ligger mellan 50 och 52 procent och samtliga grupper har ökat 5-7 procentenheter sedan 2015. Tittar man däremot på genomsnittliga värden av direktägda fonder i fondbolag och ISK i samma tre regionala grupper blir bilden annorlunda. Storstädernas fondägare har ett genomsnittligt innehav år 2020 (2015) på 349 000 kr (282 000 kr), vilket ligger klart över de genomsnittliga innehavsnivåerna i mindre städer, 272 000 kr (226 000 kr), och i glesbygd, 267 000 kr (218 000 kr).
Fondinnehavens genomsnittliga värde i storstäder, mindre städer och glesbygd 2020 (2015).
Könsskillnaderna i fondägandet har jämnats ut, men skillnaderna i fondförmögenhet har ökat
Könsskillnaderna i ägardeltagande försvann mellan 2015-2020: 51 procent av både kvinnorna och männen ägde fonder 2020. Skillnaderna i genomsnittligt fondinnehav ökade däremot något.
Kvinnors och mäns direktägande av fonder 2020 (2015).
Fondsparandet har ökat kraftigt bland de yngsta
Fem års förskjutning (från 2015 till 2020) innebär att andelen i direktägande av fonder i olika åldersklasser ökade för samtliga åldersklasser, där 20-34 åringar uppvisade den största ökningen, från 40 till 50 procent.
Utbildningsnivå påverkar fondsparandet
När uppdelning görs på utbildningsbakgrund kan man se skillnader i utvecklingen i fondägandet mellan 2015 och 2020. Medan de som gått gymnasium och högskola ökar med ca 5 procentenheter minskar andelen fondsparare för de med enbart grundskola med 2 procentenheter. Utbildning har alltså en tydlig påverkan på fondsparandet där andelen fondsparare i gruppen med personer med enbart grundskoleutbildning har minskat i motsats till alla övriga grupper.
Direktägda fondinnehavs utbredning utifrån utbildningsbakgrund 2020 (2015).
Läs hela rapporten ”Fondägandets struktur i Sverige: En empirisk undersökning 2015-2020” (bifogad).
Vid frågor kontakta:
Fredrik Pettersson, chefsanalytiker Fondbolagens förening
08-506 988 03 / 0733-12 55 77 / fredrik.pettersson@fondbolagen.se
Eva Reimers, kommunikationschef Fondbolagens förening
08-506 988 06 / 070-644 31 70 / eva.reimers@fondbolagen.se
Föreningens medlemmar
Aktie-Ansvar, Alfred Berg Kapitalförvaltning, AMF Fonder, Avanza Fonder, Carnegie Fonder, Cicero Fonder, Cliens Kapitalförvaltning, C WorldWide, Didner & Gerge Fonder, East Capital Group, Enter Fonder, Excalibur Asset Management, FCG Fonder, Fidelity International, First Sentier Investors, Franklin Templeton Investments, Handelsbanken Fonder, HealthInvest Partners, Holberg Fonder, HSBC Global Asset Management, Indecap, ISEC Services, Infranode, J.P. Morgan Asset Management, Lannebo Fonder, Lysa Fonder, Länsförsäkringar Fondförvaltning, Movestic Fonder, Nordea Fonder, Nordnet Fonder, ODIN Fonder, Ruth Asset Management, SEB Investment Management, Sensor Fonder, Simplicity, Skandia Fonder, Spiltan Fonder, Storebrand Asset Management, Storebrand Fonder, Strand Kapitalförvaltning, Summa Equity, Swedbank Robur, Söderberg & Partners Asset Management, Tellus Fonder, TIN Fonder, Tundra Fonder, Wahlstedt & Partners, Ålandsbanken Fondbolag, Öhman Fonder.
Associerade medlemmar
Andulf Advokat, Apriori Advokatbyrå, Bloomberg LP, Citi, Deloitte, efa, EY, Fondo Solutions, FundRock Management Company, Gernandt & Danielsson Advokatbyrå, Harvest Advokatbyrå, Kessler Topaz Meltzer & Check LLP, Mannheimer Swartling, MFEX, Morningstar Sweden, Northern Trust Service SE, PwC Sverige, Roschier, Saxena White P.A., Vinge, Wesslau Söderqvist Advokatbyrå.