Fonder redovisar redan idag kostnader och avgifter, inklusive de kostnader de har för att köpa och sälja innehav, s.k. transaktionskostnader. Enligt EU-regelverket Priip ska fonder beräkna transaktionskostnader på ett nytt sätt från och med 2025. Justerade siffror i fondlistor, faktablad m.m. från 2025 kommer bero på nya beräkningsmetoder för transaktionskostnader.
”Fondbolagens förening anser att den nya metoden för att beräkna transaktionskostnader är bristfällig, framför allt ger den slumpmässigt avvikande resultat som försvårar jämförelser mellan fonder och förminskar vikten av andra mer relevanta avgifter”, säger Fredrik Pettersson, chefsanalytiker på Fondbolagens förening.
Tidigare baserades beräkningen av transaktionskostnader på schablonmetoder med fokus på faktiska courtagekostnader och uppskattad spreadkostnad. Den nya metoden inför fler komponenter. Fondbolagens förening har påtalat problem med exempelvis "market movement", där marknadsprissvängningar kan räknas som kostnad, trots att de inte påverkar fondbolagets faktiska kostnader.
Fondplattformar gör olika
Priip-regelverket reglerar inte hur fondernas avgifter ska presenteras i fondlistor på fondplattformar m.m. och fonddistributörer väljer att redovisa fondernas avgifter och kostnader på olika sätt. Medan vissa aktörer redovisar en total avgift där fondens alla kostnader och avgifter har slagits samman, väljer andra att visa förvaltningsavgiften respektive transaktionskostnaderna separat. Efter årsskiftet kan det framstå som att fondernas totala avgifter eller de särredovisade transaktionskostnaderna har förändrats, men det beror alltså på att beräkningsmetoderna för transaktionsavgifter har ändrats.
Transaktionskostnader tas inte ut som avgift
Transaktionskostnader är kostnader som uppkommer när fonden köper och säljer värdepapper. Det är inte, som förvaltningsavgiften, en avgift fondbolaget tar ut av kunden. Däremot påverkar transaktionskostnaderna avkastningen, vilket ger fondförvaltarna incitament att handla så billigt som möjligt. Fondförvaltarna ska dessutom följa regelverket för ”best execution” vilket ytterligare verkar för att hålla nere transaktionskostnaderna.
”Fondbranschen välkomnar transparens för kostnader och avgifter, men vill samtidigt framhålla att det är viktigt att spararna förstår vad redovisningen avser. När det gäller transaktionskostnader skiljer de sig från till exempel förvaltningsavgiften såtillvida att förvaltningsavgiften går till fondbolaget, medan transaktionskostnaden inte gör det. Syftet med att redovisa transaktionskostnaderna är i stället att ge en uppskattning av de kostnader som uppstår när fonden köper och säljer sina underliggande investeringar, men det är väldigt tveksamt om detta uppfylls med den nya metoden,” säger Fredrik Pettersson.
Fakta – så beräknas transaktionskostnader
Nedan beskrivs hur beräkningsmetoderna kommer ändras och vilka komponenter som ingår.
Beräkning av transaktionskostnader till och med 2024
Transaktionskostnader för fonder i faktabladen har hittills beräknats enligt en schablonmetod där fonden delar upp sina faktiska innehav efter tillgångsslag (t.ex. aktier i stora bolag på utvecklade marknader) samt ser efter hur många gånger ett tillgångsslag omsatts (köpts/sålts). Detta multipliceras sedan med genomsnittet av en uppskattad spread (halva skillnaden mellan köp- och säljkurs under normala marknadsförhållanden) som är representativt för tillgångsslaget. Till detta adderas sedan direkta transaktionskostnader (vad fonden betalt i courtage). Resultatet för alla fondens tillgångsslag under de senaste tre åren viktas sedan ihop till en uppskattning av transaktionskostnaden för fonden.
Beräkning av transaktionskostnader från och med 2025
Enligt Priip-regelverket ska fonderna från och med 2025 beräkna sina transaktionskostnader på ett annat sätt. Förenklat ska fondbolagen utgå ifrån vad kursen för exempelvis en aktie stod i när man initierade ordern (”ankomstkurs”) samt till vilken kurs man sedan fick köpa/sälja för (”exekveringskurs” justerad för courtage). Mellanskillnaden är transaktionskostnaden. Summan av fondens alla transaktioner under de tre senaste åren summeras sedan och divideras med summan av fondförmögenheten, vilket redovisas i faktabladet som en procentsats.
Den nya beräkningen av transaktionskostnader medför att följande kommer med i fondernas redovisning:
• Direkta transaktionskostnader: Courtage – vad fondbolaget betalar när de köper och säljer värdepapper.
• Indirekta transaktionskostnader: I skillnaden mellan ankomstkursen och exekveringskursen ingår normalt en spreadkostnad – halva skillnaden mellan köp- och säljkurs. Här ingår även eventuell ”market impact” (om affären påverkat priset på värdepappret) och ”market movement” (om priset på aktien förändras på grund av andra händelser mellan att ordern lagts och handeln skedde).
Beräkningsmetoden innehåller således flera olika komponenter. De flesta är nog överens om att det är relevant med courtage och kanske även ”market impact” medan ”market movement” är mer kontroversiell. Om exempelvis en aktie stiger i värde mellan att ordern läggs och köpet sker blir det alltså en transaktionskostnad i den nya beräkningsmodellen.
Vidare kan metoden leda till att transaktionskostnaden för en affär blir ”negativ” (alltså att spararen får betalt i ”transaktionskostnad”) om en fond handlar i en nedåtgående marknad. Branschen har påtalat att denna beräkning kan bli problematisk, men i stället för att ändra metoden justerades reglerna så att en negativ total transaktionskostnad inte får redovisas i faktabladet, det är minst summan av explicita transaktionskostnader (courtage) som ska redovisas.
Det kommer att bli svårt att jämföra fondernas transaktionskostnader framöver, vilket beror på att det finns tekniska och ekonomiska utmaningar med att beräkna ankomstkursen. Enligt regelverket ska ankomstkursen helst vara ”medelmarknadspriset på investeringen vid den tidpunkt då transaktionsordern skickas till en annan person”. Det är inte säkert att denna information finns, eller att den går att anskaffa till en rimlig kostnad. Det är regelmakarna medvetna om och föreskriver därför att om den inte är tillgänglig kan öppningskursen för dagen eller stängningskursen för dagen innan användas. Det kan medföra väldigt stora skillnader i ”transaktionskostnader” för exakt samma affär om ett fondbolag kan få tag på en ankomstkurs för exempelvis kl. 16.00 medan ett annat enbart har tillgång till öppningskursen för dagen.
Det bör även observeras att fondernas transaktionskostnader beräknade enligt Priip-metodologin inte är direkt jämförbara med t.ex. den traditionella redovisningen av transaktionskostnader som görs när sparare själva handlar i enskilda aktier. Då redovisas en courtagekostnad som alltså utgörs av en avgift, procentuell eller i kronor. Fondernas transaktionskostnader innehåller förutom courtage även en uppskattning av indirekta transaktionskostnader. Denna kostnad möter såklart även en sparare som handlar enskilda aktier men den redovisas då inte som en kostnad.
För mer information kontakta:
Fredrik Pettersson, chefsanalytiker Fondbolagens förening
08-506 988 03 / 0733-12 55 77 / fredrik.pettersson@fondbolagen.se