 |
Varför inför EU de här reglerna?Det här är en del i EU:s färdplan för en hållbar ekonomi, ”den europeiska gröna given”. EU-kommissionen anser inte att de offentliga medlen räcker till för att nå EU:s hållbarhetsmål, och man vill mobilisera 1000 miljarder euro i gröna investeringar. Finansmarknaden har en avgörande roll för att stödja den omställningen. |
Hur berörs fonder?
Flera av reglerna som införs är tvingande och berör fonder. Det införs skyldigheter för fondförvaltare att integrera hållbarhetsrisker och att beakta hållbarhetsfaktorer i sin förvaltning, samt att lämna upplysningar om hur man agerar. Dessutom införs ett regelverk som definierar vad som är att betrakta som hållbart eller ”grönt” (den s.k. taxonomin).
Det finns även andra EU-initiativ vad gäller hållbara index, hållbarhetsmärkning av fonder, standard för gröna obligationer m.m. men de är inte tvingande för fondförvaltarna.
När införs de tvingande reglerna?
Regelverken kommer att införas i olika steg. Redan den 10 mars i år ska förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar (”disclosureförordningen”) tillämpas. Den innebär ett krav på fondförvaltare att lämna information om på vilket sätt man har tagit hänsyn till hållbarhetsfaktorer och hållbarhetsrisker i sin förvaltning samt om vilka hållbarhetsaspekter som beaktas i fonderna och hur detta sker. Men de detaljerade reglerna, de s.k. nivå 2-reglerna, är tyvärr försenade och ska inte tillämpas förrän 2022. I Sverige har vi sedan tidigare haft krav på att lämna hållbarhetsinformation för fonder, men i samband med att EU-regelverket införs så upphör det svenska kravet. Sverige har kommit långt på området, men det nya regelverket är ännu mer detaljerat, och gäller ju i alla EU-länder.
Taxonomin kommer senare och första delen ska tillämpas den 1 januari 2022 och andra delen den 1 januari 2023.
Hur kommer fondspararna att märka av förordningen om hållbarhetsrelaterade upplysningar?
Fondbolagen kommer offentliggöra information på sina webbplatser om hur de tar hänsyn till hållbarhetsrisker. Det kommer också att finnas information om detta i fondernas informationsbroschyrer. Fondbolagen kommer också offentliggöra information om investeringarnas konsekvenser för hållbarhetsfaktorer, dvs. investeringarnas påverkan på miljörelaterade, sociala och personalrelaterade frågor, respekt för mänskliga rättigheter samt bekämpning av korruption och mutor. Fonder som främjar miljörelaterade eller sociala egenskaper kommer att märkas som ”ljusgröna” och fonder som har hållbara investeringar som mål kommer att märkas som ”mörkgröna”.
Hur kommer fondspararna att märka av taxonomin?
Taxonomin definierar vad som är miljömässigt hållbart i syfte att fastställa i vilken grad en investering är miljömässigt hållbar. Man har slagit fast sex miljömål:
- begränsning av klimatförändringar,
- anpassning till klimatförändringar,
- hållbar användning och skydd av vatten och marina resurser,
- omställning till cirkulär ekonomi,
- förebyggande och begränsning av miljöföroreningar, samt
- skydd och återställande av biologisk mångfald och ekosystem.
För mörkgröna och ljusgröna fonder kommer informationsbroschyren och årsredovisningen att kompletteras med information om fondens miljömål eller miljörelaterade egenskaper och om hur stor andel av investeringarna som är miljömässigt hållbara. De första två miljömålen träder i kraft först, i januari 2022, och de fyra resterande ett år senare. På sikt är det tänkt att taxonomin ska utvidgas till att även omfatta sociala aspekter.