Genom att analysera svenska registerdata har Daniel Waldenström, professor vid Institutet för Näringslivsstudier, kunnat kartlägga fondsparandets fördelning och utbredning i den svenska befolkningen. Det är första gången statistik över fondägandets fördelning mellan kvinnor och män, över livscykeln, och mellan olika utbildningsgrupper tas fram. Waldenström har bland annat tittat på hur barns fondägande ser ut och utvecklas under deras två första decennier.
Hälften av alla tonåringar är fondägare
En tiondel av barnen blir fondägare redan under det första levnadsåret, sedan stiger andelen barn som äger fonder och i tonåren är mer än hälften av alla barn fondägare. Värdet på fondinnehaven ökar också med åldern. I snitt är tvååringarnas fonder värda 10 000 kr, medan 19-åringarnas fonder är värda 80 000 kr. Den linjära tillväxten av sparkapitalet antyder ett regelbundet sparande i form av gåvor, menar Waldenström.
Hur påverkar föräldrarnas utbildning?
Waldenström har även gjort en uppdelning av barnens fondägande utifrån vilken utbildningsnivå deras föräldrar har. Bland alla barn i åldrarna 0-19 år är 39 procent fondägare, men bland barn med föräldrar som har högst grundskoleutbildning är det en lägre andel, 26 procent, som äger fonder. Bland barn vars föräldrar har en gymnasieexamen är 45 procent fondägare, och bland barn med högskoleutbildade föräldrar är 43 procent fondägare. Waldenström menar att utbildningens påverkan främst handlar om relationen mellan föräldrar med grundskoleexamen och övriga, mer utbildade föräldrar. Han skriver:
”Med andra ord är det tänkbart att barns fondägande bidrar till ökad jämlikhet i barns livschanser eftersom även lägre utbildade föräldrar har hittat strategier för att få sina barn att spara i fonder i samma grad som högre utbildade föräldrar.”
Waldenström har även tittat på barnens totala finansiella tillgångar, dvs. förutom fonder även banksparande och börsaktier. I skillnad mot de vuxna så är fonder den allra viktigaste finansiella tillgången för barn och motsvarar mellan hälften och fyra femtedelar av barnens tillgångar beroende på ålderskategori. Banksparandet blir viktigare ju äldre barnen blir. Börsaktier utgör en stor andel av ägandet för de yngsta, men det rör sig inte om så stora belopp.
Läs hela Daniel Waldenströms rapport ”Fondägandets struktur i Sverige: En empirisk undersökning”.