1985

UCITS-direktivet antogs redan 1985, men många medlemsländer tog god tid på sig att införa det i sitt nationella regelverk. Sverige, som då var ett EES-land, införde reglerna i en ny fondlag 1991. Målsättningen med direktivet var att skapa ett jämlikt regelverk i hela EU för att stärka konkurrensen och samtidigt säkra ett effektivt skydd för investerarna. UCITS-fonderna, det vi i Sverige kallar värdepappersfonder, blev ganska snart en mycket stor framgång. Professionell förvaltning med gott konsumentskydd och riskspridning gör dessa fonder till det verktyg som behövs när befolkningen blir allt äldre och behöver ta ett ökat ansvar för sin långsiktiga ekonomiska trygghet.

Det första direktivet slog fast de grundläggande förutsättningarna för fondens och fondbolagets verksamhet, liksom relationen mellan fondbolaget, fonden och det förvaringsinstitut som har hand om fondens tillgångar. När fonden väl registrerats kunde den säljas fritt i alla medlemsstater.

2004

Ganska snart stod det klart att justeringar av direktivet var nödvändiga. Den första stora förändringen genomfördes i och med UCITS III, då placeringsreglerna utvidgades. Det infördes utökade möjligheter att placera medel i andra fonder (fondandelsfonder), i derivatinstrument samt på konto hos kreditinstitut. Samtidigt skärptes kapitalkraven, liksom kraven på organisation och ledning. Sverige infördes regelverket genom 2004 års fondlag, och det var i samband med denna lag som begreppet investeringsfond började användas. Investeringsfonder delades in i värdepappersfonder som följer UCITS direktivet och specialfonder som är nationellt reglerade fonder.

2009

År 2009 antog EU ett nytt direktiv, UCITS IV, en omarbetning av det gamla direktivet vars huvudsyfte var att ytterligare stimulera europeisk fondmarknad. Det infördes i svenskt regelverk 2011 med en rad nya förbättringar. Syftet var i första hand att skapa möjlighet att effektivisera förvaltningen. Sedan tidigare var försäljning av fonder över gränserna möjlig, men nu infördes även möjlighet till  gränsöverskridande förvaltning av fonder. Det blev också möjligt att slå samman fonder över gränser och skapa s.k. matarfonder. 

En mycket viktig del i detta nya regelpaket var förbättrade informationsregler. EU-kommissionen lade ner ett stort arbete på att genom kundundersökningar och fokusgrupper hitta en bra balans i informationen till spararna. Resultatet är ett tvåsidigt faktablad med den viktigaste informationen om fonden som man som sparare behöver känna till.

2011

UCITS IV-direktivet infördes i de flesta medlemsländer sommaren 2011. Från att ha varit ett direktiv med grundläggande organisatoriska krav och konsumentskydd, innehåller regelverket i dag 119 artiklar som reglerar allt från investerarskydd till fondens placeringsinriktning och agerandet i fondbolagets styrelse och ledning.

2012

År 2012 föreslog EU-kommissionen att fondernas faktablad ska stå modell för faktablad som ska införas för alla sparprodukter på de finansiella marknaderna.

2016

EU:s regler om värdepappersfonder ändrades genom UCITS V-direk­tivet och infördes i svensk rätt 2016. Direktivet omfattar regler om förvaringsinstitut (som skyddar kapitalet i fonden), ersätt­ningar och sanktioner.