Beslutsprocessen i EU och möjligheterna att påverka

Att verka för bästa möjliga regler på den svenska marknaden är en central uppgift för Fondbolagens förening. Reglerna på finansmarknadsområdet tas i dag nästan uteslutande fram på EU-­nivå, och utrymmet för svensk särreglering blir allt mindre. Många EU­-rättsakter antas i form av förordningar som är direkt bindande och tillämpliga i alla unionens medlemsstater och kan åberopas på nationell nivå likt en nationell lag. Det innebär att det också är allt viktigare att vara med och påverka tidigt i processen.

Att nya regler tas fram på EU-­nivå har fördelen att det skapar förutsättning för jämbördiga konkurrensvillkor mellan aktörer i olika länder. En nackdel är att det till exempel inte går att göra förordningstexter mer begripliga genom omformuleringar eller förklaringar. Det var ett faktum när de nya faktabladen, KIID, skulle omsättas i praktiken 2012. Den flexibi­litet som föreningen skulle ha önskat för att möjliggöra en så konsumentvänlig utformning som möjligt var svår att få till på svensk nivå. Utrymmet för egna lösningar är också begränsat.

Det är därför som fokus i regleringsarbetet måste läggas på EU-­processen för att uppnå målet om bästa möjliga regler på den svenska marknaden. Det innebär dock inte att betydelsen av den svenska lagstiftningsprocessen ska förringas. I samband med införandet av UCITS IV 2011 gjordes flera ändringar i svensk lag som låg utanför själva genomförandet och som var positiva för den svenska fondmarknaden. Flera av dessa hade stått på föreningens agenda under lång tid.

Om EU-processen

För alla som vill vara med och påverka utformningen av den svenska regleringen är det viktigt att vara insatt i hur EU­-processen fungerar och vilka möjligheter det finns att påverka. Hela denna process åskådliggörs i illustrationen längst ned på denna sida. EU­-kommissionen har initiativrätt när det gäller EU­-reglering och lägger fram förslag till direktiv och förordningar som måste antas av EU-­rådet och Europaparlamentet för att bli gällande. Kommissionen har också en central roll genom att den får anta regler på det som kallas nivå 2 i EU-processen. Det handlar om omfattande och detaljerade krav som får stor betydelse för marknadsaktörerna.

Den europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Esma, deltar ofta i det arbetet genom att lämna förslag på hur regleringen bör utfor­mas. Insynen i EU-processen och därmed möjligheten att påverka är som regel god. Kommissionens förslag till mer omfattande ny reglering brukar föregås av konsultationer av olika slag. Det kan röra sig om en så kallad grönbok eller vitbok som marknadsaktörer får möjlighet att kommentera. Det svenska Finansdepartementet deltar i förhandlingarna i rådet och inrättar regelmässigt referensgrupper som bistår departementet i det arbetet. Det går också att lämna synpunkter direkt till EU­-parlamentariker­ inför behandlingen i parlamentet. Finansinspektionen deltar i Esmas arbete med att ta fram tekniska råd till kommissionen och förslag till tekniska standarder. Förslag till tekniska råd och tekniska standarder sänds ut för konsultation. En brist i den proces­sen är att kommissionen kan anta viktig nivå 2­-reglering utan föregående konsultation, vilket är särskilt besvärande om kommissionen frångår Esmas tekniska råd.

Fondbolagens förening är med och påverkar aktivt genom att lämna synpunkter på förslag från kommissionen och Esma och lämnar även synpunkter till Finansdepartementet och Finansinspektionen. Föreningen använder sig också av och har ett stort engagemang i den europeiska fondbranschorganisationen Efama, som har mycket omfat­tande kontakter med EU­-institutionerna.

Ladda ned nedan illustration i större format.

Beslutsprocessen i EU och möjligheten att påverka

Skriv ut Tipsa om den här sidan