Lagstiftning för förvaltare av alternativa investeringsfonder

Direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, AIFM-direktivet, infördes i svensk rätt i juli 2013 genom Lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. De nya reglerna berör alla som förvaltar fonder i någon bemärkelse men som inte är värdepappersfonder. Dessa regleras i stället i Lagen om värdepappersfonder.

Förvaltare av alla fonder som inte är värdepappersfonder regleras i lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder. Förvaltarna följer liknande regler som fondbolagen, men de flesta fonderna omfattas inte av motsvarande konsumentskydd. Därför får de endast säljas till konsumenter under vissa förutsättningar. 

EU-direktivet om förvaltare av alternativa investeringsfonder, det så kallade AIFM-direktivet, syftar framför allt till att skapa förutsättningar för en bättre övervakning, men även för en utveckling av den inre marknaden för fondförvaltare samt enhetliga regler när det gäller investerarskydd.

Direktivets genomförande innebär att fondförvaltare kan marknadsföra sina fonder fritt i alla länder inom EES. Det införs vad som brukar kallas ett pass för marknadsföring till professionella investerare, till vilka bland annat större företag räknas. Möjligheten att marknadsföra fonder till andra investerare, konsumenter med flera, kommer alltjämt att vara avhängig varje lands egen reglering. I Sverige får specialfonder och utländska motsvarigheter samt fonder som handlas på en reglerad marknad marknadsföras till konsumenter.

Fondbolagens förening var representerad med en sakkunnig i det utredningsarbete som resulterade i ett förslag till hur direktivet bör genomföras i svensk rätt. Många av föreningens remissynpunkter beaktades också i det lagförslag som lämnades till riksdagen i maj 2013.

Direktivet genomförs i en ny lag, lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder, som trädde i kraft i juli 2013 samt i kompletterande föreskrifter från Finansinspektionen. Genom lagen regleras all typ av fondförvaltning, även sådan som hittills varit oreglerad i Sverige. Den enda typen av förvaltning som inte omfattas är den som rör värdepappersfonder, vilken i stället regleras i lagen om värdepappersfonder.

För svensk del innebär genomförandet av AIFM-direktivet en kraftig utvidgning av vilka fondförvaltare som regleras. Tidigare har det endast funnits reglering av fondförvaltning som avser värdepappersfonder och specialfonder.

Det är ett massivt regelverk som alla fondförvaltare nu har att anpassa sig till. Lag och föreskrifter innehåller bland annat reglering avseende uppföranderegler, intressekonflikter, riskhantering, likviditetshantering, organisatoriska krav, värdering, delegering, förvaringsinstitutets uppgifter och ansvar samt informations- och rapporteringskrav. Utöver bestämmelser i lag och föreskrifter finns ytterligare reglering som antagits på EU-nivå. Kommissionen har antagit en förordning som är direkt tillämplig i Sverige. Därutöver har Esma (europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten) antagit riktlinjer om begreppet alternativ investeringsfond, om förvaltarnas ersättningspolicy och om rapporteringskrav.

Fondbolag som tidigare förvaltat specialfonder behöver komplettera med tillstånd enligt den nya lagen. Med stöd av tillståndet kommer fondbolag att kunna förvalta även andra typer av fonder än värdepappersfonder och specialfonder, något som tidigare inte varit möjligt. Detta öppnar således nya möjligheter för bolagen.

Länkar:

Lagen om förvaltare av alternativa investeringsfonder

Proposition 2012/13:155 Förvaltare av alternativa investeringsfonder

Lagrådsremiss (2013-04-12)

Föreningens remissyttrande (2013-01-02)

AIF-utredningens betänkande (2012-10-05)

Fondbolagens förenings pressmeddelande i samband med remissyttrande (2013-01-03)

Fler yttranden från föreningen:

Avgifter i anslutning till AIFM (maj 2013)

Remissvar avseende förslag till föreskrifter om förvaltare av alternativa investeringsfonder, mm, Fi Dnr 12-32512 (mars 2013)

Skriv ut Tipsa om den här sidan