2017-11-17

Riksbanken

Riksbankens förslag till ny statistik över hushållens finansiella tillgångar och skulder (DNR 2017-00830)

Fondbolagens förening har beretts möjlighet att lämna synpunkter på Riksbankens rapport ”Riksbankens förslag till ny statistik över hushållens tillgångar och skulder”. Föreningen motsäger sig förslaget i dess föreslagna omfattning och vill i övrigt lämna följande synpunkter.

Syfte med och omfattning av föreslagen insamling

Föreningen är generellt positiv till ambitionen att Riksbanken vill förbättra underlagen för att kunna utveckla analyser av hushållssektorns motståndskraft mot olika ekonomiska störningar och av penningpolitikens effekter på samhällsekonomin.

Förningen har också förståelse för att även andra myndigheter kan behöva data i sitt arbete och det är att föredra att dessa behov samordnas för att uppnå effektivitet och kostnadsbesparingar både för uppgiftslämnarna och användarna.

Riksbanken konstaterar att det är ett centralt problem att SCB idag saknar den legala möjligheten att själva samla in nödvändiga uppgifter från finansiella företag för att återskapa en nationell statistik över hushållens tillgångar och skulder. Utan att lägga värderingar vid hur viktig en sådan nationell statistik är motsäger sig föreningen att man löser detta ”problem” genom Riksbankens förslag. Saknar SCB legal möjlighet idag bör man ta korrekt väg att skaffa sådan legal rätt och inte gå via Riksbanken.

Även om föreningen har sympati för syftet med statistikinsamlingen anser föreningen att omfattningen och detaljeringsgraden som föreslås är orimligt hög. Enligt bankföreningen översiktliga beräkningar (se Bankföreningens remissvar) kommer antalet uppgifter som rapporteras in vid varje tillfälle att uppgå till 3 miljarder. Föreningen anser att Riksbanken bör sänka sin ambitionsnivå avsevärt och för det vidare arbetet snarare ta utgångspunkt i den förmögenhetsstatistik som fanns tidigare. 

Statistikinsamling i praktiken

Föreningen vill också föra fram en viktig aspekt som gäller fondbolagens möjlighet att lämna statistik över enskilda hushålls fondinnehav. Källan för dessa data är fondens andelsägarregister där vem som äger fondandelarna finns registrerat. Dock är det endast i undantagsfall som hushållen äger fondandelar direkt, det sker istället via intermediärer såsom Pensionsmyndigheten, försäkringsbolag, värdepappersbolag och banker (förvaltarregistrerat innehav). Per den 30 september 2017 var endast ca 15 procent av hushållen fondförmögenhet direktägt. Fondbolagens möjlighet att kunna lämna uppgifter om hushållens fondinnehav är således starkt begränsad.

Vidare kommer hushållens fondsparande underskattas eftersom en inte obetydlig andel av hushållens fondsparande finns i utlandsregistrerade fonder som inte kan omfattas av en eventuell uppgiftslämnarskyldighet. Tre fjärdedelar av antalet fonder som säljs i Sverige är utlandsregistrerade.

Samverkan mellan myndigheter vad gäller statistikinsamling generellt ställer sig föreningen positiv till. Det är mer effektivt och mindre resurskrävande om en myndighet (ex. SCB) sköter insamling och framställning, genom att uppgiftslämnarna kan förvänta sig ett gränssnitt och en motpart. Vidare stödjer föreningen också de principer som förs fram om att ha långsiktigt stabila rapporteringskrav. Föreningen vill föra fram att, generellt, gäller för fondernas rapportering att det blir dyrare och mer risk för fel om rapporteringen är begränsad samtidigt som fondbolagen står för klassificering och kodning och rapporteringen förändras kontinuerligt, jämfört med en mer omfattande rapportering där myndigheterna sedan klassificerar och rapporteringen därför inte behöver förändras så ofta pga. att exempelvis omklassningar.

 

 

FONDBOLAGENS FÖRENING

 

 

Fredrik Pettersson, chefsanalytiker

Skriv ut Tipsa om den här sidan