Finansdepartementet

Remiss av promemorian ”Nya informationskrav om aktivitetsgrad i fondförvaltning” (Fi2017/002560/V)

Fondbolagens förening har beretts möjlighet att lämna synpunkter på förslagen i rubricerad promemoria. 

I promemorian lämnas förslag på informationskrav om aktivitetsgrad i fondförvaltningen. Regleringen syftar till att investerare ska få bättre möjlighet att bedöma om en fond utgör ett bra investeringsalternativ sett utifrån avgiften. Förslaget innebär att det för flertalet fonder ska redovisas ett nyckeltal i form av tracking error samt en målsättning för aktivitetsgraden i förvaltningen i termer av tracking error.

Föreningen har följande synpunkter på förslagen.

Inledning

Föreningen är mycket positiv till all information som kan ge konsumenter vägledning när det gäller val av fond. När det gäller konsumentinformation om fonder har lagstiftaren ansett att sådan information för att fylla sitt syfte måste anges på ett lättförståeligt och jämförbart sätt, vilket kommer till utryck i regleringen om fondfaktablad. Faktabladet är därför mycket strikt reglerat vad gäller sitt innehåll. I regleringen fokuseras i här aktuellt hänseende på att ge tydlig information om fondens avkastning de senaste tio åren (i form av ett stapeldiagram). Fondens avgift är avdragen när avkastningen redovisas. Föreningen rekommenderar i sin vägledning för upprättande av faktablad att fondbolaget söker ge så tydlig information om sin aktivitet som det finns utrymme för dels genom att i stapeldiagrammet redovisa avkastning för ett relevant jämförelseindex, dels genom att formulera i hur stor utsträckning möjligheten till diskretionära (aktiva) val framledes kommer att utnyttjas bl.a. mot bakgrund av hur sådana val historiskt utnyttjats och hur möjligheterna ser ut för den specifika fonden med hänsyn till dess storlek och till egenskaperna på den marknad fonden placerar. 

Föreningen delar den bedömning som görs i promemorian att lagstiftningen inte tillåter att den typ av information som nu är i fråga lämnas i faktabladet. Oavsett var informationen lämnas menar föreningen dock att den – i vart fall om den ska få någon effekt för konsumenter – måste lämnas på ett tydligt och inte vilseledande sätt. Föreningen är tveksam till att förslaget i alla delar lever upp till de kriterierna. 

Föreningen stöder förslaget att tracking error redovisas som ett nyckeltal i fondernas årsberättelse. 

Föreningen avstyrker förslaget att en målsättning för aktivitetsgraden i förvaltningen i termer av tracking error tas in i informationsbroschyren. 

Föreningen föreslår i stället att det i informationsbroschyren tas in information om fondens tracking error de senaste tio åren för att komplettera den information som redan finns om fondens avkastning de senaste tio åren.  

Fonder som omfattas av kravet

Informationskravet föreslås omfatta svenska värdepappersfonder och specialfonder, inklusive indexfonder.

När det gäller utländska motsvarigheter till värdepappersfonder som säljs i Sverige delar föreningen den bedömning som görs i promemorian att det inte finns någon möjlighet att införa kravet. Kravet kommer således endast att kunna införas för svenska fonder. Föreningen noterar dock att utländska motsvarigheter till specialfonder som marknadsförs mot konsumenter i Sverige, vilka konkurrerar med svenska specialfonder och där det finns möjlighet att införa kravet, inte föreslås omfattas. Skälen för och konsekvenserna av detta bör belysas.

Vidare omfattar det föreslagna kravet på aktivitetsinformation även indexfonder. Föreningen har inga invändningar mot detta men konstaterar att kravet här fyller ett annat syfte. När det gäller indexfonder anges redan i dag information om såväl faktiskt tracking error som förväntat tracking error under normala marknadsförhållanden. I årsberättelsen och halvårsredogörelsen anges dessutom såväl en förklaring till skillnaden mellan förväntat och faktiskt tracking error som en förklaring till skillnaden mellan fondens och det aktuella indexets resultat. Detta följer av Esmas riktlinjer om börshandlade fonder och andra frågor som rör fondföretag (s. 9 och 11). För indexfonder är det naturligt att ange dessa mått eftersom fondernas inriktning är att söka efterbilda ett visst index och måttet bland annat visar i hur hög utsträckning man lyckats med det. Måttet tracking error är i Esmas riktlinjer definierat som ”Variationen i skillnaden mellan fondens avkastning och avkastningen av det eller de index som följs” (s. 4).

Val av mått för beskrivning av aktivitetsgraden

I promemorian fokuseras på att aktivitetsgraden i första hand ska anges genom användning av måttet tracking error. Föreningen har inga invändningar mot detta. Måttet har sedan lång tid tillbaka använts som ett nyckeltal i fondernas årsberättelse i enlighet med föreningens riktlinjer om nyckeltal avseende svenska värdepappersfonder och specialfonder. 

Föreningen har dock en synpunkt på den föreslagna lagtexten eftersom den inte ger uttryck för att det är tracking error som ska redovisas, utan att det är skillnaden i avkastning mellan fonden och jämförelseindex. 

 För att tracking error ska redovisas bör lagtexten tydliggöras på följande sätt:

Om förvaltningen av en fond kan jämföras med ett relevant jämförelseindex, ska aktivitetsgraden anges som standardavvikelsen för variationerna i skillnaden mellan fondens avkastning och jämförelseindexets avkastning.

I promemorian beskrivs måttet på följande sätt:

”Tracking error fokuserar på avkastning och mäter skillnaden mellan fondens avkastning och avkastningen hos dess jämförelseindex över tid. Mer konkret beräknas tracking error som det kvadratiska medelvärdet av differensen i avkastning mellan fonden och jämförelseindex” (s. 22). 

Föreningen menar att i stället för ”det kvadratiska medelvärdet av” bör begreppet ”standardavvikelsen för variationen i” användas. Det är det beräkningssätt som används på marknaden och motsvarar vad som anges i föreningens riktlinjer om nyckeltal (”Aktiv risk anges som standardavvikelsen för variationerna i skillnaden i avkastning mellan fonden och dess jämförelseindex”). 

När det gäller metodik för att beräkna måttet anser föreningen att det är lämpligt att klargöra den etablerade branschstandard som finns i syfte att åstadkomma jämförbarhet. Svensk branschstandard är att beräkningarna baseras på två års månadsdata (se föreningens riktlinjer om nyckeltal). Beräkningarna baseras som regel på slutkurs. Skälet för att 24 månaders observationer används, är att endast tolv observationer (ett år) inte anses statistiskt signifikant. I den föreslagna lagtexten anges emellertid att informationen ska avse den faktiska aktivitetsgraden ”under föregående år”, vilket kan leda tanken till att endast tolv månaders observationer får användas. I promemorian anges också att för svenska fonder baseras beräkningarna oftast på månadsdata som sedan räknas upp till ”ett årsvärde” (s. 22). Föreningen anser att lagtexten bör klargöras för att inte ge intryck av att redovisningen ska övergå till en mindre signifikant standard, t.ex. genom att stryka ”under föregående år”. 

Relevant jämförelseindex

För att beräkna tracking error behövs ett relevant jämförelseindex. I promemorian föreslås ett bemyndigande för Finansinspektionen att ange vad som är ett relevant jämförelseindex.

I promemorian finns också en beskrivning av begreppet relevant jämförelseindex:

Ett index är ett relevant jämförelseindex för en fond om indexet ger en god representation av fondens långsiktiga (strategiska) investeringsinriktning med avseende på val av tillgångsslag (såsom aktier eller räntor), marknad (såsom geografis eller bransch), och/eller med avseende på avkastnings- och riskprofil generellt (s. 22). 

Föreningen anser att detta är en korrekt beskrivning. När det gäller bemyndigandet till Finansinspektionen om att specificera detta menar föreningen att det blir en mycket svår uppgift. En definition av begreppet synes inte vara framtagen på internationell nivå, sannolikt av goda skäl. Om begreppet definieras för snävt kommer många fonder som idag redovisar tracking error att inte längre behöva göra det. Om begreppet definieras vitt finns en risk att det ges större utrymme att välja index än idag. Ett fondbolag bör därför självt ansvara för att välja ett relevant jämförelseindex och avgöra om ett sådant finns. Redan idag bär fondbolag ansvar för detta och måste kunna stå till svars för och motivera varför de anser att ett visst index är relevant. 

En specificerad definition av relevant jämförelseindex kan komma att få genomslag på andra områden än vad gäller beräkning av tracking error. Exempelvis finns fonder för vilka det inte tillhandahålls något index på marknaden som betraktas som relevant, men där förvaltaren idag sätter samman flera index som avvägs för att utgöra en relevant jämförelsenorm i syfte att möjliggöra utvärdering av fondens resultat. Det vore olyckligt om det inte längre skulle vara möjligt att ge sådan information. 

I promemorian beskrivs att vissa specialfonder använder ett index för att beräkna rörlig avgift, som kan vara baserat på inflation eller avkastning av en kontoplacering, vilket då bör bedömas vara relevant (s. 29). Föreningen menar att indexet här fyller en annan funktion än vid beräkning av aktivitetsgrad. Ett sådant index kan vara relevant för att beräkna avgiften, men är sannolikt inte relevant för att mäta aktivitet.

Målsättning för aktivitetsgraden

I promemorian föreslås att information om ”målsättningen för aktivitetsgraden i fondförvaltningen” lämnas i informationsbroschyren. Om det finns ett relevant jämförelseindex, dvs. för flertalet fonder, ska målsättningen anges i termer av tracking error. 

Som tidigare nämnts stöder föreningen förslaget att redovisa tracking error i fondernas årsberättelse i syfte att underlätta investerarnas utvärdering av fonden. Att ange en målsättning beträffande tracking error är dock något helt annat. Måttet har, uttryckt som en målsättning, begränsningar. En begränsning är att en förvaltare inte helt kan styra utvecklingen av tracking error genom sin aktivitet i förvaltningen. Med precis samma positioner i fonden kan tracking error bli helt olika beroende på marknadens volatilitet eller korrelation. I själva verket kommer förväntad tracking error sällan att sammanfalla med faktisk tracking error. Det finns därför uppenbara risker med att uttrycka måttet som förvaltarens målsättning i informationsbroschyren. Framför allt finns risken att konsumenter inte förstår vad målsättningen står för, utan att det blir direkt missvisande för dem. När det gäller kommunikation som avser antaganden om framtida avkastning är stor försiktighet påkallad. I en överenskommelse mellan Fondbolagens förening och Konsumentverket anges exempelvis att en tydlig disclaimer ska anges att det inte är fråga om en utfästelse när sådana antaganden görs (se föreningens riktlinjer för fondbolagens marknadsföring och information, punkt 2.3).  Till detta kommer att det inte finns något standardiserat beräkningssätt för tracking error som målsättningsmått, utan att olika parametrar kan läggas in. De mått som redovisas kommer således inte att bli jämförbara. 

Idag förekommer förvisso att förvaltare sätter en intern målsättning i termer av tracking error. Måttet används dock inte isolerat, utan som ett av flera mått som sammantaget ger en bild av målsättningen i fondförvaltningen. Andra förvaltare, typiskt sett de som har hög aktivitetsgrad, utgår över huvud taget inte från något index i sin förvaltning och har således ingen målsättning relaterad till ett index. De gör de investeringar de tror på (inom ramen för sina fondbestämmelser) men gör i övrigt inga jämförelser med något index. 

Om ett sådant mål kommuniceras till kunderna ligger det i sakens natur att målet måste övervakas och följas upp samt strävas efter. I många fall skulle detta vara direkt kontraproduktivt eftersom det riskerar att leda till en mindre frihetsgrad i förvaltningen för aktivt förvaltade fonder i förhållande till index/indexfonder. 

I detta sammanhang noteras att det i promemorian anges att ”För aktivt förvaltade fonder sätter målsättningen med aktivitetsgrad den övre gränsen för den aktiva risk som tas i fonden relativt index”. Det skulle innebära att målsättningen blir ett tak för aktiviteten - och avkastningen - i en fond. Ett sådant tak torde endast vara relevant för indexfonder. 

Föreningen avstyrker mot den bakgrunden förslaget att tracking error ska uttryckas som en målsättning för aktivitetsgraden i förvaltningen. 

De förvaltare som inte idag gör beräkningar av förväntat tracking error har inget systemstöd för detta. I promemorian anges dock att ett genomsnitt av föregående års tracking error bör kunna fungera som en rimlig uppskattning av målsättningen med fondens aktivitetsgrad (s. 35). Det vore då enligt föreningens mening tydligare att lämna information om att måttet är ett snitt av tidigare års tracking error och inte en målsättning. Föreningen anser att det skulle vara avsevärt mer tydligt om information lämnas om hur aktivitetsgraden långsiktigt faktiskt sett ut än att en ”ambition” med aktivitetsgraden anges, såsom föreslås i promemorian (s. 28). Detta mot bakgrund av att målsättningsmåttet inte kommer att bli jämförbart, att det innefattar ett stort mått av osäkerhet och att det riskerar att bli missvisande för konsumenter. 

Utgångspunkten i den förköpsinformation som idag lämnas – faktablad och informationsbroschyr – är att förvaltaren, snarare än att redogöra för sin ambition, måste redovisa hur man faktiskt lyckats med förvaltningen. Detta innefattar information om den faktiska avkastning som uppnåtts de senast tio åren (artikel 15 i faktabladsförordningen och 30 kap. 19 § i Finansinspektionens föreskrifter om värdepappersfonder). Föreningen anser att i stället för att redogöra för sin ambition vad gäller tracking error, bör förvaltaren i informationsbroschyren redovisa faktiskt uppnådd tracking error för motsvarande period, dvs. de senaste tio åren. Informationen blir därmed tydlig, jämförbar och riskerar inte att bli missvisande för konsumenter.

FONDBOLAGENS FÖRENING

Helene Wall

chefsjurist

Skriv ut Tipsa om den här sidan