Promemoria om Kompletterande förslag till ändrade regler för investeringsfonder och deras delägare
Promemoria om Kompletterande förslag till ändrade regler för investeringsfonder och deras delägare
Fondbolagens förening har beretts tillfälle att yttra sig över rubricerade promemoria från Finansdepartementet. Föreningen vill lämna följande kommentarer.
Bakgrund
Fondbolagens förening har i många år uppmärksammat problemet med beskattning av Sverigeregistrerade fonder med såväl både skatt på själva fonden och skatt för andelsägare. Internationellt är skatt på fonden mycket ovanligt och dubbel beskattning av både fond och andelsägare än mer sällsynt. En följd har blivit att 2 500 nya utlandsregistrerade fonder tillkommit på den svenska marknaden under 2000-talet medan inga Sverigeregistrerade fonder har tillkommit med undantag för hedgefonder. En annan konkurrenseffekt har blivit att Sverigeregistrerade fonder inte har kunnat säljas utanför Sverige.
1 juli 2011 införs EU-direktivet UCITS IV i den svenska lagen om investeringsfonder. En konsekvens av den nya lagstiftningen är att befintliga Sverigeregistrerade fonder inte med nödvändighet behöver ha kvar sitt säte i Sverige. Föreningen välkomnar därför Fondskatteutredningens förslag att skatt på fond slopas, vilket är en förutsättning för att också svenska fonder ska kunna delta på den gemensamma fondmarknaden i Europa som EU strävar efter utan att behöva flytta sina fonder för registrering i annat land.
I Fondskatteutredningen föreslås att en ny schablonbeskattning istället införs på andelsägarnivå utöver 30 procent i skatt på kapitalvinster och utdelningar.
Schablonbeskattning kan vara ett alternativ till skatt på verklig värdeökning. Att ha ett skattesystem med skatt både på kapitalvinster och utdelningar och dessutom en schablonbeskattning kan dock ifrågasättas. I synnerhet gäller detta som staten ändå får minst samma skatteintäkter som tidigare främst från högre kapitalvinster vid uttag alternativt samma skatt som idag på utdelningar. Den analysen finns också i departementspromemorian ”Schablonbeskattat investeringssparkonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring”.
Underlag för schablonintäkt
Fondskatteutredningen föreslog ett införande av en schablonintäkt på 0,4 procent av fondförmögenheten vid årets ingång, kompletterat med köp under året utan avdrag för försäljningar. I den nu kortfattade Kompletteringspromemorian uppges att schablonintäkt ska beräknas utifrån värdet på andelarna vid kalenderårets ingång. Förslaget om beskattning av köp under året verkar inte längre vara aktuell, vilket föreningen välkomnar. Det finns inte något incitament att göra uttag under året för att undvika skatt vid direkt fondsparande, eftersom det då blir skatt på kapitalvinst. Det är en avgörande skillnad mot vad som idag gäller för kapitalförsäkringar där det finns ett reellt problem vid årsskiften, varför föreningen tillstyrker att regeringen har för avsikt att rätta till detta.
En förändring till att beskattningsunderlaget ska avse fondförmögenheten vid årets ingång innebär också en mindre administrativ börda för fondbolagen jämfört med föregående förslag.
Konsekvensanalys
I kontakter med regeringen har föreningen tidigare mottagit synpunkten om önskemål att bedöma förslaget till ändrad fondbeskattning tillsammans med ett förslag om ett nytt Investeringssparkonto. Vi delar denna uppfattning och menar att en ny schablonbeskattning av direktsparande i fonder därmed blir än mer omotiverad.
En konsekvensanalys av båda förslagen finns i Finansdepartementets promemoria ”Schablonbeskattat investeringskonto och ändrad beskattning av kapitalförsäkring”.
I denna säger departementet att kalkylen bygger på ett antagande om beteendeförändringar. Föreningen anser också att det är rimligt att anta dynamiska effekter och att en stor andel av Sverigeregistrerade fonder inte längre kommer att vara utdelande när detta inte längre motiveras av skatteskäl. Det kommer dock även fortsättningsvis finnas vissa fonder som ger utdelning av andra skäl såsom efterfrågan från kunder. Bland annat är det från utdelningar som stiftelser ger bidrag. Det gäller också privatpersoners bidrag från ideella fonder.
I bilagan antas att den nya schablonintäkten för andelsägare ska ge staten intäkter motsvarande 0,72 miljarder kronor per år och här antas samma summa varaktigt. 0,72 miljarder kronor i skatt från schablonbeskattning innebär ett antagande om en beskattningsbar fondförmögenhet på 600 miljarder kronor (30 procent i skatt på 0,4 procent i schabloninkomst).
Enligt promemorian ”Kompletterande förslag till ändrade regler för investeringsfonder och deras delägare” ska den nya schablonbeskattningen gälla såväl fysiska som juridiska personer vid direktsparande i fonder. Hur stor andel som beräknas komma från privatpersoner respektive företag framkommer inte, dock antas att det nya investeringssparkontot ska bli attraktivt för privatpersoner och att överflyttning kommer att ske från direktsparande i fonder.
Föreningen vill dock fästa uppmärksamhet på att under kategorin ”Företag” i fondstatistiken finns också privatpersoners sparande med s.k. förvaltarregistrering, t ex. på s.k. fondtorg. (Fondtorgen registreras ”för andelsägarnas räkning”.) En stor del av detta utgörs av sparande i kapitalförsäkring, vilket också kan förväntas beröras om ett nytt Investeringssparkonto blir attraktivt för spararna. Det är vidare oklart om departementet i sin kalkyl tagit hänsyn till att stiftelser är begränsat skattskyldiga. Kommer skatt på Luxemburgregistrerade fonder att få räknas av mot schablonbeskattningen? Har hänsyn tagits till det i promemorian föreslagna undantaget?
Av mycket stor betydelse får också en föreslagen skatt för räntefonder där 0,4 procent i schablonintäkt riskerar att marknaden för korta räntefonder helt upphör. Om de sparare som har penningmarknadsfonder utöver skatt på verklig avkastning också ska betala skatt på en schablon får spararna i stort sett en fördubblad kostnad. En följd blir att dessa fonder får svårt att konkurrera med sparkonton. Korta räntefonder uppgår idag till ca 150 miljarder kronor i fondförmögenhet. Departementet kan därför behöva justera ned prognosen över förväntade schablonintäkter med ca 25 procent enbart av denna anledning eftersom dynamiska effekter medräknas i andra avseenden.
Fysiska personer
I Sverige har varannan vuxen och vart tredje barn ett direktsparande i fonder. Det är av stort värde både för medborgarna och för samhällsekonomin. Ett eget sparkapital är en del av välfärden och sparande bör uppmuntras. Fonder ger alla möjlighet att få del i placeringar över hela världen, även med mindre belopp.
En undersökning från Statistiska Centralbyrån visade att var tredje person i Sverige har mindre än 10 000 kronor i sparkapital. Förslaget om schablonintäkt berör således miljoner svenskar. För många skulle schablonintäkten uppgå till lika små belopp som det undantag som föreslås i promemorian, men till priset av ett mer krångligt skattesystem.
För en stor grupp privatpersoner skulle kvittningsmöjligheten i deklarationen inte motsvara något reellt värde. Om schablonbeskattning införs kan därför övervägas om källskatt kan vara ett alternativ.
Juridiska personer
Många olika typer av företag har placeringar i fonder, allt ifrån småföretag till stora institutionella placerare. Ca 60 procent av fondförmögenheten finns i aktiefonder och 30 procent i räntefonder.
En undersökning från TNS Sifo Prospera visar t ex att 75 procent av stiftelser har placeringar i fonder, vilket ställer krav på utdelning. Eftersom stiftelser är begränsat skattskyldiga bör förmögenheten inte ingå i underlaget för konsekvensanalysen av skatteförändringarna.
Små och medelstora företag placerar i fonder både för kortsiktig likviditet och till placering av långsiktigt aktiekapital. Att ett företag ska redovisa faktiska intäkter från kapitalvinster och utdelningar i deklaration och årsredovisning är naturligtvis självklart, men att företaget dessutom ska ta upp en fiktiv schablonintäkt riskerar att uppfattas som mycket märkligt och snedvrider konkurrensen bl.a. gentemot kontoplaceringar.
Ytterligare synpunkter på lagförslaget
Föreningen anser att följande bör ändras i Lagen om självdeklarationer och kontrolluppgifter:
4§
För dödsbo bör gälla samma undantag för schablonintäkt lägre än 200 kronor och inte 100 kronor som här är skrivet.
7§
Punkt 5 bör slopas. Den säger att särskild självdeklaration ska lämnas av fondbolag eller förvaringsinstitut för varje av bolaget eller institutet förvaltad investeringsfond.
Dagens deklarationsskyldighet är en följd av beskattningen av själva fonden. När denna beskattning slopas bör också deklarationsskyldigheten därmed upphöra i enlighet med förslaget i Fondskatteutredningen.
FONDBOLAGENS FÖRENING
Pia Nilsson Eva Broms
Skriv ut
Tipsa om den här sidan
