Principiella PM

Den 1 november 2007 trädde en ny värdepapperslagstiftning i kraft i Sverige. Den nya lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden (LVPM) omfattar inte fondbolagen direkt även om de bolag som har tillstånd att erbjuda diskretionär portföljförvaltning enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder 1 kap 4 § omfattas av vissa av de nya reglerna. Fondbolagen berörs dock av MiFID I sin egenskap av aktörer på den finansiella marknaden. Denna promemoria tar upp några av de områden som fondbolagen bör känna till och vara särskilt uppmärksamma på. Promemorian, som uppdaterats senast 2009, återspeglar preliminära tolkningar och ståndpunkter från Fondbolagens förening som arbetats fram bland annat i samarbete med föreningens MiFID-grupp. 

Promemorian har upprättats 2009 av Lena Falk och Eva Broms, Fondbolagens förening.

Del 1 (av 2) om MiFID för fondbolag går igenom de regler i lagen om värdepappersmarknaden som genom hänvisning gäller för fondbolag med portföljförvaltningstillstånd i enlighet med regeringens proposition 2016/17:162.

Promemorian har upprättats 2017 av Lena Falk, Fondbolagens förening.

Denna del 2 om MiFID II för fondbolag behandlar hur regleringen för värdepappersbolag påverkar fondbolag och AIF-förvaltare. Promemorian behandlar de regler i det delegerade direktivet gällande MiFID II och Finansinspektionens föreskrifter, FFFS 2017:2, som påverkar fondbolag direkt och indirekt samt aktuella regler i den delegerade förordningen gällande MiFID II.

Promemorian har upprättats 2017 av Lena Falk, Fondbolagens förening.

I promemorian förs resonemang utifrån Fondbolagens förenings medlemmars perspektiv kring hur fondbolagen bör fastställa målgrupp för en fond mot bakgrund av Svensk kod för fondbolag och gällande regler för fondbolag.

Promemorian har upprättats 2016 av Lena Falk, Fondbolagens förening.

Promemorian beskriver momskonsekvenser vid förmedling av fondandelar.

Promemorian har upprättats av Mattias Fri och Sara Andersson, Svalner Skatt & Transaktion

I denna promemoria beskrivs de olika skatteregler som rör investeringsfonder. Inledningsvis beskrivs olika skatteregler för själva fonden och därefter de skatteregler som gäller för andelsägarna.

Fondbeskattningen har i grunden förändrats från 2012. Svenska fonder ska inte betala skatt på sina inkomster samtidigt som utländska fonder inte ska betala kupongskatt på utdelningar som de får från Sverige. Svenska fondandelsägare ska däremot betala inkomstskatt dels på en årlig schablonintäkt som beräknas på fondandelarnas värde vid ingången av året, dels på vinster och utdelningar på fondandelarna. Promemorian beskriver översiktligt de nya nu gällande reglerna för fonderna. Den tidigare upplagans beskrivning av äldre regler för beskattning på fondnivå har – efter viss uppdatering – i huvudsak behållits eftersom de reglerna ännu en viss tid kommer att ha stor betydelse för fonderna, vad avser beslut om utdelning, taxering m.m. 

Promemorian har upprättats 2012 av Cecilia Gunne och Daniel Starberg, Lindskog Malmström Advokatbyrå samt Mattias Fri, Svalner Skatt & Transaktion (avsnitt 6).

Skatteverket utfärdar sedan våren 2012 inte längre s.k. hemvistintyg för svenska investeringsfonder. I hemvistintyg har verket tidigare år intygat att fonderna har skattemässig hemvist i Sverige i den mening som avses i dubbelbeskattningsavtal mellan Sverige och andra länder. Promemorian redogör för rättsläget samt konsekvenser av att Skatteverket inte utfärdar hemvistintyg.

Promemorian har upprättats 2014 av Helene Wall, Fondbolagens förening.

Svenska Fondhandlareföreningens och Fondbolagens förenings medlemmar verkar i en miljö som innebär bland annat att en fristående aktör beräknar och publicerar ett index som är en sammanställning av utvecklingen för de mest handlade värdepapperna på en viss marknadsplats. Flera värdepappersinstitut erbjuder sina kunder att investera i bland annat fonder vars utveckling och därmed kundernas rätt till utdelning kopplas till utvecklingen av nämnda index. Promemorian avser att utreda i vilken mån det finns utrymme enligt varumärkeslagen (1960:664) för ett svenskt värdepappersinstitut att i sin verksamhet referera till aktieindex med varumärkesskyddade namn.

Promemorian har upprättats 2010 av Ulf Isaksson och Olof Roos, Danowsky & Partners Advokatbyrå KB.

I promemorian beskrivs i korta drag EU:s förordning om index som används som referensvärde samt hur fondbolag påverkas av förordningen.

Promemorian har upprättats 2016 av Sigrid Hultman, Fondbolagens förening.

I promemorian diskuteras huruvida det är möjligt att ha placeringar i en värdepappersfond som motsvarar de placeringsgränser som anges i 5 kap. lagen (2004:46) om värdepappersfonder, eller om placeringar måste ske med marginal i förhållande till de gränser som anges så att dessa inte överskrids. Frågan är f.n. föremål för prövning i domstol.

Promemorian har upprättats 2013 av Helene Wall, Fondbolagens förening.

I föreningen har diskuterats hantering av mäklararvoden som inkluderar såväl kostnad för exekvering som analys. Finansinspektionen har även givit sin syn på frågan. Promemorian behandlar kort vad som har hänt i frågan samt föreningens diskussioner kring olika modeller för att hantera kraven på särskiljning av kostnader för analys respektive exekvering. De modeller som promemorian redogör för är direktbetalningsmodellen, CSA (commission sharing agreement) och mäklararvode som inkluderar kostnad för analys.

Promemorian har upprättats 2014 av Helene Wall, Fondbolagens förening.

I lagrådsremissen ”Värdepapperscentraler och kontoföring av finansiella instrument” den 4 juni 2015 föreslås ändringar i lagen (1998:1479) om kontoföring av finansiella instrument. Bl.a. föreslås att fondbolag ska kunna antas som kontoförande institut för annans räkning samt registreras som förvaltare. Promemorian redogör kort för förslaget om fondbolag som kontoförande institut samt Euroclears roll i frågan.

Promemorian har upprättats 2015 av Helene Wall, Fondbolagens förening.

Öppenhetsdirektivet (2004/109/EG) ändrades den 22 oktober vad gäller flaggningsregler. Skyldigheten att flagga har utökats till att omfatta fler kategorier av finansiella instrument, såsom kontantavräknade derivatinstrument. I lagrådsremissen ”Regelbunden finansiell information och offentliggörande av aktieinnehav” den 28 maj 2015 föreslås hur dessa ändringar ska genomföras i svensk rätt. Promemorian beskriver kort förslagens betydelse för fondbolag.

Promemorian har upprättats 2015 av Helene Wall, Fondbolagens förening, och reviderats senast 2016.

Mot bakgrund av diskussioner kring frågan om så kallade dolda indexfonder har föreningen upprättat ett PM med en kort sammanställning av Esmas arbete på området, processen som pågått i Norge om dolda indexfonder samt Finansinspektionens inställning hittills.

Promemorian har upprättats 2016 av Helene Wall, Fondbolagens förening.

Som en följd av Sveriges implementering av EU:s tredje penningtvättsdirektiv (2005/60/EG) och implementeringsdirektiv (2006/70/EG) trädde lag (2009:62) om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism i kraft den 15 mars 2009. I samband med detta antog FI nya föreskrifter och allmänna råd om åtgärder mot penningtvätt och finansiering av terrorism, FFFS 2009:1, med ikraftträdande den 15 maj 2009.
Föreningen tog i samband med de ovan redovisade reglerna fram en första version av en promemoria om penningtvätt för fond. Med anledning av förändringar, nyheter och utvecklingen i övrigt inom penningtvättsområdet finns nu en uppdaterad version 4 (november 2015) av promemorian vilken ersätter Fondbolagens förenings tidigare promemorior på penningtvättsområdet.

Syftet med promemorian är att utgöra ett stöd för fondbolag i den praktiska tillämpningen avseende vissa centrala delar i regelverket mot penningtvätt där det identifierats ett behov.

Promemorian har upprättats av Thomas Grahn, AML consulting.

Promemorian redogör för hur man bör se på begreppet ”personer som yrkesmässigt arrangerar och genomför transaktioner” i artikel 16.2 i marknadsmissbruksförordningen och har tagits fram med anledning av hur Esma och Finansinspektionen har valt att tolka begreppet.

Promemorian har upprättats 2016 av Helene Wall, Fondbolagens förening och Lars Afrell, Svenska Fondhandlareföreningen.

Promemorian redogör för vad som har framkommit i diskussioner i en arbetsgrupp, bestående av representanter från medlemsbolag i Fondbolagens förening, som föreningen anordnat i syfte att resonera kring när det kan vara lämpligt att senarelägga handeln i en fond.

Promemorian har upprättats 2017 av Sigrid Hultman och Lena Falk, Fondbolagens förening.

Denna promemoria redogör för möjligheten att etablera andelsklasser förenade med villkor för distribution av andelar, formulering i fondbestämmelserna av sådana andelsklasser och omföring av andelar mellan andelsklasser.

Promemorian har tagits fram 2017 av Helene Wall, Fondbolagens förening.

En ny EU-förordning om penningmarknadsfonder antogs 2017. Förordningen ska tillämpas fr.o.m. den 21 juli 2018. I promemorian behandlas förordningens innehåll, t.ex. vilka fonder som omfattas och vad som gäller för dessa fonder.

Promemorian har upprättats 2018 av Helene Wall, Fondbolagens förening.

Fondbolagens förenings checklista för att underlätta fondbolagens arbete med årsberättelser och halvårsredogörelser för fonder.

Uppdaterad 2020 av Fondbolagens förening.

Denna promemoria redogör för det ansvar som fondbolagen har när de uppdrar åt någon annan att distribuera fonder för fondbolagets räkning.

Fondbolags ansvar vid delegering av fonddistribution (pdf) 

Promemorian har upprättats 2019 av Helene Wall, Fondbolagens förening.

Fondbolagens förening har tagit fram ett standardiserat frågeformulär, för uppföljning av utlagd fonddistribution. Syftet med formuläret är att underlätta för såväl distributörer som fondbolag genom ett branschgemensamt format med ett avgränsat antal frågor.

Frågeformulär för uppföljning av fonddistribution (pdf)  

Ongoing Due Dilligence Questionnaire (pdf)

Formuläret har tagits fram 2019 av Fondbolagens förening.

I promemorian ges en översikt av de mervärdesskattefrågor som kan uppstå inom ramen för fondverksamhet.

Promemorian har upprättats av Svalner Skatt och Transaktion KB på uppdrag av Fondbolagens förening.

Som en del av EU-kommissionens färdplan den gröna given  finns flera initiativ inom området hållbar finansiering. Kommissionen konstaterar nämligen att offentliga medel inte räcker till för att nå EU:s hållbarhetsmål, inklusive Parisavtalet, och vill mobilisera 1000 miljarder euro i gröna investeringar. Finansmarknaden spelar här en avgörande roll för att stödja omställningen. Flera av initiativen inom området hållbar finansiering utgörs av tvingande regler som påverkar fondförvaltare (här avses i det följande fondbolag och förvaltare av alternativa investeringsfonder). 

Något förenklat kan man, ur ett fondförvaltarperspektiv, beskriva de nya regelverken på hållbarhetsområdet på följande sätt: det införs skyldigheter att agera på visst sätt (att integrera hållbarhetsrisker och att beakta hållbarhetsfaktorer), skyldighet att lämna upplysningar om hur man agerar samt ett regelverk som definierar vad som är att betrakta som grönt.

Det finns dessutom EU-initiativ vad gäller hållbara index, hållbarhetsmärkning av fonder, standard för gröna obligationer m.m. men då dessa inte är tvingande för fondförvaltare lämnas ingen redogörelse för dem i denna pm.

PM: Nya regler på hållbarhetsområdet för fondförvaltare

Denna promemoria behandlar tillämpningsområdet för Esmas riktlinjer om utkontraktering till molntjänstleverantörer vad avser fondbolag och AIF-förvaltare. Promemorian utreder begreppet ”uppdragsavtal om molntjänster” och frågan om fondbolags distributionsavtal omfattas av begreppet ”kritiska eller viktiga funktioner”.

Promemorian har upprättats 2022 av Madeleine Dubois Orvelius, Fondbolagens förening.

Med anledning av EU:s nya regelverk kring hållbara investeringar och införandet av krav på hållbarhetspreferenser i rådgivningen har branschen sett behov av en övergripande standard för begrepp och beskrivning av regelverket, med målet att kunna ge lättbegriplig information till spararna på ett samlat sätt. Branschen har nu enats om ett informationsblad som innehåller exempelskrivningar som avser att underlätta kundinteraktionen i samband med att hållbarhetspreferenserna fastställs. Det är vår förhoppning att bolagen själva ska vilja göra texten till sin egen.

De branschföreningar som deltagit i arbetet är, förutom Fondbolagens förening: Svensk Försäkring, Svenska Försäkringsförmedlares Förening, Svenska Bankföreningen, Svensk Värdepappersmarknad, SPK Pension Tjänstepensionsförening, Pensionsstiftelsen och Sparbankernas riksförbund.

Information om nya regler avseende kunders hållbarhetspreferenser.

I promemorian redogörs för vad som gäller när en fondförvaltare lämnar aktietips i media, och framför allt hur detta förhåller sig till reglerna om investeringsrekommendationer i marknadsmissbruksförordningen.

Promemorian har upprättats 2023 av Helene Wall, Fondbolagens förening.

I promemorian behandlas tillämpligheten av bestämmelserna om visselblåsarfunktion i visselblåsarlagen för fondförvaltare. 

Promemorian har upprättats 2023 av Helene Wall och Madeleine Dubois Orvelius, Fondbolagens förening.

Lagen (2023:569) om granskning av utländska direktinvesteringar träder i kraft den 1 december 2023. Vissa investeringar får från den tidpunkten inte göras utan en föregående anmälan till Inspektionen för Strategiska Produkter, ISP. Anmälningsplikten gäller även för svenska aktörers investeringar. Fondbolagens förening har gjort en bedömning av tillämpningen av anmälningsplikten för fondförvaltare. Bedömningen har överlämnats till ISP.