Regelverket för värdepappersfonder

Det regelpaket som brukar kallas UCITS IV införlivades i svensk lagstiftning den 1 augusti 2011. Detta har gett många nya möjligheter.

Arbetet med att införa reglerna i EU-direktivet UCITS V i svensk rätt sker under 2015-2016. Direktivet omfattar regler om förvaringsinstitut (som skyddar kapitalet i fonden), ersättningar och sanktioner. Förslag har dessutom lagts fram i en utredning i juni 2016 kring hur konkurrenskraften ska stärkas. Föreningens pressmeddelande finns att läsa här.

UCITS IV gav bland annat möjligheten att fusionera fonder nationellt och gränsöverskridande, att upprätta så kallade matarfonder och att registrera fonder i andra medlemsländer. Samtidigt med UCITS IV infördes även vissa andra nya regler. Det gäller bland annat nya möjligheterna för fondbolagen att justera sina fondbestämmelser och att skapa nya andelsklasser i en fond, exempelvis med olika valuta för fondandelsägare i olika länder.

Faktablad för fonderFaktablad infördes i enlighet med UCITS IV i juli 2012. En vägledning för utformningen av faktablad har tagits fram i en särskild arbetsgrupp som föreningen tillsatt för detta arbete och som har en bred representation bland medlemsbolagen. Syftet med vägledningen är att ge stöd till fondbolagen när de tar fram faktablad och tolkar förordningen. >

Vägledningen på svenska

Förändringarna i och med UCITS IV i korthet:    

  • Nya faktablad, KIID, underlättar för spararna
    Det har blivit ännu lättare för fondsparare att jämföra fonder från hela EU. På motsvarande en dubbelsidig A4 får spararna lättillgänglig nyckelinformation om fondens inriktning, avgifter, historik med mera. Bland annat har en riskskala med sju steg införts och dessutom förtydligas sambandet mellan risk och möjlighet till avkastning. Dokumentet ska vara utformat på samma sätt oavsett fondens säte.  De nya faktabladen är fullt införda sedan den 1 juli 2012.
  • Större marknad enklare
    Det har blivit enklare att marknadsföra och sälja en fond i andra länder inom EU oavsett var fonden har sitt säte.  
  • Minskad administration och lägre kostnader
    Med hjälp av så kallade fondbolagspass är det nu möjligt att ha fondbolaget i ett land, t ex Sverige, och förvalta fonder i ett annat land, t ex Luxemburg. Tidigare har man varit tvungen att starta fondbolag i det land man vill ha förvaltningen, vilket har varit dyrt och krångligt, framför allt för mindre fondbolag.  
  • Konsolidering och modernisering
    Det är möjligt att slå samman fonder, t ex två svenska fonder eller en svensk fond med en utländsk fond. Fonderna behöver inte heller ha samma inriktning för att kunna slås samman.  
  • Effektiv förvaltning – nya skalfördelar
    Det är nu möjligt att ha en central så kallad mottagarfond med en eller flera matarfonder som har minst 85 procent av tillgångarna placerade i den stora mottagarfonden. Matarfonderna kan startas av ett helt annat fondbolag i ett annat land och marknadsföras under eget, lokalt namn och i lokal valuta. Detta ger möjlighet till samordningsvinster i och med en effektiviserad förvaltning, men också t ex tillgång till expertis inom ett visst förvaltningsområde.

Förändringarna syftar även till att förbättra svenska fonders konkurrensförutsättningar internationellt, bland annat genom följande nyheter:    

  • En fonds inriktning kan ändras.
    Det var tidigare i princip omöjligt att göra ändringar av en fonds inriktning. Med de nya EU-reglerna var det svårt för Sverige att upprätthålla denna praxis. Både ur ett konsument- och ett branschperspektiv är det önskvärt att kunna ändra fonder när omvärlden förändras och om det ligger i andelsägarnas gemensamma intresse. I gengäld har kraven på information till spararna skärpts om ändringarna är väsentliga.  
  • Andelsklasser.
    Utomlands har det länge varit vanligt att kunna ha olika andelsklasser i en fond för olika kundkategorier. Det kan handla om att ha olika valuta för fondandelsägare i olika länder, eller att ha olika andelsklasser för olika avgiftsnivåer. Även i Sverige har nu införts möjlighet att dela in andelarna i andelsklasser i syfte att ha olika villkor för dessa andelar med avseende på utdelning, avgifter, lägsta teckningsbelopp samt valuta.

Föreskrifter från Finansinspektionen

Finansinspektionen har också utfärdat föreskrifter som kompletterar och preciserar den svenska lagstiftningen. Föreskrifterna har uppdaterats senast 2013. Se länk nedan.

Lagen om värdepappersfonder

Lagen finns att tillgå på Riksdagens webbplats.

Länkar till originaldokument:

Skriv ut Tipsa om den här sidan