Lagar som reglerar fonder
Den svenska lagstiftningen om fondverksamhet bygger till största delen på EU:s så kallade UCITS-direktiv. UCITS är en förkortning av direktivets fullständiga engelska namn, Undertakings for Collective Investment in Transferable Securities.
Lagen om investeringsfonder
Svenska investeringsfonder regleras av Lagen (2004:46) om investeringsfonder. Lagen är utformad genom implementering av det så kallade UCITS-direktivet. Men lagen innehåller också en mängd nationella regler vilka enbart tillämpas på svenska fonder och fondbolag.
Den senaste förändringen, UCITS IV, har antagits och har införlivats i svensk lagstiftning från och med den 1 augusti 2011.
- Vad har hänt sedan det nya regelverket infördes?
- UCITS V och UCITS VI på gång.
- Vilken betydelse får nytt regelverk för förvaltare av alternativa investeringsfonder?
Förändringarna i och med UCITS IV i korthet:
- Nya faktablad, KIID, underlättar för spararna
Det har blivit ännu lättare för fondsparare att jämföra fonder från hela EU. På motsvarande en dubbelsidig A4 får spararna lättillgänglig nyckelinformation om fondens inriktning, avgifter, historik med mera. Bland annat har en riskskala med sju steg införts och dessutom förtydligas sambandet mellan risk och möjlighet till avkastning. Dokumentet ska vara utformat på samma sätt oavsett fondens säte. De nya faktabladen är fullt införda sedan den 1 juli 2012.
- Större marknad enklare
Det har blivit enklare att marknadsföra och sälja en fond i andra länder inom EU oavsett var fonden har sitt säte.
- Minskad administration och lägre kostnader
Med hjälp av så kallade fondbolagspass är det nu möjligt att ha fondbolaget i ett land, t ex Sverige, och förvalta fonder i ett annat land, t ex Luxemburg. Tidigare har man varit tvungen att starta fondbolag i det land man vill ha förvaltningen, vilket har varit dyrt och krångligt, framför allt för mindre fondbolag.
- Konsolidering och modernisering
Det är möjligt att slå samman fonder, t ex två svenska fonder eller en svensk fond med en utländsk fond. Fonderna behöver inte heller ha samma inriktning för att kunna slås samman.
- Effektiv förvaltning – nya skalfördelar
Det är nu möjligt att ha en central så kallad mottagarfond med en eller flera matarfonder som har minst 85 procent av tillgångarna placerade i den stora mottagarfonden. Matarfonderna kan startas av ett helt annat fondbolag i ett annat land och marknadsföras under eget, lokalt namn och i lokal valuta. Detta ger möjlighet till samordningsvinster i och med en effektiviserad förvaltning, men också t ex tillgång till expertis inom ett visst förvaltningsområde.
Förändringarna syftar även till att förbättra svenska fonders konkurrensförutsättningar internationellt, bland annat genom följande nyheter:
- En fonds inriktning kan ändras.
Det var tidigare i princip omöjligt att göra ändringar av en fonds inriktning. Med de nya EU-reglerna var det svårt för Sverige att upprätthålla denna praxis. Både ur ett konsument- och ett branschperspektiv är det önskvärt att kunna ändra fonder när omvärlden förändras och om det ligger i andelsägarnas gemensamma intresse. I gengäld har kraven på information till spararna skärpts om ändringarna är väsentliga.
- Andelsklasser.
Utomlands har det länge varit vanligt att kunna ha olika andelsklasser i en fond för olika kundkategorier. Det kan handla om att ha olika valuta för fondandelsägare i olika länder, eller att ha olika andelsklasser för olika avgiftsnivåer. Även i Sverige har nu införts möjlighet att dela in andelarna i andelsklasser i syfte att ha olika villkor för dessa andelar med avseende på utdelning, avgifter, lägsta teckningsbelopp samt valuta.
Föreskrifter från Finansinspektionen
Finansinspektionen har också utfärdat föreskrifter som kompletterar och preciserar den svenska lagstiftningen. En översyn av dessa har gjorts i och med UCITS IV. Se länk nedan.
Skriv ut
Tipsa om den här sidan
