130317: Därför behöver sparande stimuleras

Stimulera sparandet. Unga svenskar måste spara mer för att klara lån och räntor och samtidigt säkra en långsiktig stabilitet. Det skattefria allemanssparandet på 1980-talet visade att det går att stimulera sparande med en rättvis fördelningsprofil. Varför inte ge dagens unga samma chans, skriver Pia Nilsson, vd i Fondbolagens förening, och Carl Rosén, vd i Aktiespararna på Dagens Nyheters Debattsida den 17 mars 2013 under rubriken "Unga måste spara mer för långsiktig stabilitet".

Läs debattartikeln på DN.se: 
dn.se/debatt/unga-maste-spara-mer-for-langsiktig-stabilitet

Finansministern och riksbankschefen säger att de är oroliga för hushållens höga belåning. Förslag om minskad belåning och amorteringskrav diskuteras. Vi är förvånade över att sparstimulanser nämns så sällan. Det hävdas att det skulle ha en felaktig fördelningsprofil och endast gynna rika. Vi menar att de som säger så har fel.

Det är mycket bra att ge låginkomsttagare ett utrymme för att spara genom jobbskatteavdrag, men en extra morot behövs för att en del av detta ska gå till ett eget sparande. Framför allt är det en generationsfråga där också dagens unga skulle behöva en sparmorot.

Äldre generationer kunde bygga upp sparbuffertar med hjälp av skattefritt sparande på 1980-talet och fick del av den stora skattereformen 1990 som syftade till att stimulera arbete och sparande. Dessa reformer visade att det går att stimulera sparande för hela folket med en rättvis fördelningsprofil.

Att ha en egen insats vid köp av bostad är ­absolut önskvärt, men ett för högt krav försvårar för alla unga som ska skaffa sin första bostad och som inte har ett eget sparkapital. Fördelningspolitiskt gynnas de som kan få bidrag eller lån av sina föräldrar medan det försvårar för alla andra som behöver komplettera med ett topplån till högre ränta än bostadslånet. Här behövs en stimulans för att underlätta uppbyggnad av ett sparkapital till den egna insatsen. För dem som har högt belånade bostäder är också amorteringar att rekommendera.

Ett eget sparkapital är också eftersträvansvärt för det är en del av välfärden som ger frihet och trygghet. Den som har ett eget sparkapital behöver inte begära nytt lån om något oförutsett händer. Ett eget sparande behövs i dag också som komplement till socialförsäkringar och ger möjligheter för dem som vill starta eget företag.

Fram till 1980-talet hade vi en låneekonomi i vårt land, även om det var andra tider med hög inflation och ränta. Då infördes sparstimulanser av först en borgerlig regering och därefter en socialdemokratisk. Allemanssparandet var till att börja med helt skattefritt, men begränsades till en mindre summa varje månad. Det blev en succé för uppbyggnad av hushållens sparbuffertar.

Varför inte ge dagens unga generationer samma chans? Om stimulansen begränsas till en mindre summa varje månad behövs inte heller någon åldersbegränsning. Förmögna kan inte överföra stora kapital.

För att få en god fördelningsprofil måste lånetak och amorteringskrav kompletteras med stimulans av sparande. Dessutom kan det finnas alternativ såsom sänkt skatt på kapital­inkomster, vilket också skulle betyda att ränteavdrag minskar i värde om skattesatsen ska vara enhetlig.

En låg räntenivå betyder mer för låntagarna än ränteavdraget. När skatt på kapitalinkomster bestämdes till 30 procent låg låneräntorna på 10 till 12 procent. I dag är låneräntan cirka tre procent. Om avdraget för ett lån på en miljon kronor begränsas till 25 procent skulle den egna kostnaden öka med 125 kronor i månaden. En ökad ränta på en procentenhet ökar kostnaden med 580 kronor i månaden med dagens ränteavdrag.

Hushållen är rationella. Vad som är rimligt att låna beror på bostadens värde, men också i stor utsträckning på vilken månadskostnad det blir. Ett sänkt ränteavdrag kan bidra till en lägre räntenivå. Det är lättare att ta en sådan förändring om det sker när räntorna är på så låg nivå som i dag.

Dagens räntenivåer är extremt låga och alla måste ställa in sig på att normalläget är högre räntor. Med ett lån som i exemplet på en miljon kronor motsvarar till exempel 2 procent högre räntor cirka 1.300 kronor i månaden. Om man sparar den summan vet man att man klarar av de högre räntorna samtidigt som man bygger upp en buffert.

Ett annat alternativ skulle kunna vara att ha kvar skattesatsen på kapitalinkomster på 30 procent och att som i många andra länder ha en lägre skatt på kapitalvinster efter något år, vilket också skulle kunna vara intressant för att verka för hållbara investeringar.

Sparande är inte bara värdefullt för hushållen utan också för samhället i stort. Det är sparande som bidrar till finansiering av investeringar och är därmed av stor betydelse för långsiktig och hållbar tillväxt.

Ibland hävdas att vi har en hög sparkvot, det vill säga att en hög andel av hushållens inkomster går till sparande. I sämre tider brukar intresset för sparande öka och så har det gjort också under senaste finanskris. Men, i spark­voten ingår avsättningar till tjänstepension och premiepension. Utan dessa delar har den finansiella sparkvoten till och med varit negativ under 10 av de senaste 12 åren.

Vi talar om att bygga upp en buffert. Om pensionssparande ska stimuleras är en helt annan fråga. Här är i alla fall helt klart att dagens avdragsregler missgynnar låg- och medelinkomsttagare, vilket är en skam att det inte har gjorts något åt. I Finland flyttades för några år sedan avdraget för privat pensionssparande i deklarationen från inkomst av tjänst till inkomst av kapital. På så sätt blir avdraget lika värt för alla.

Ett alternativ vore att slopa avdraget och att ge stimulans för pensionssparande genom att också ta bort den avkastningsskatt som nu tas ut varje år. Från såväl individ som samhällsperspektiv finns behov av att stimulera pensionssparande så att inte demografin ska drabba kommande generationer med alltför tung försörjningsbörda.

Sammanfattningsvis menar vi att det är hög tid att sparande kommer i fokus och uppmuntras, gärna liksom vid den stora skattereformen genom samverkan över blockgränserna för att måna om långsiktig stabilitet, hållbar tillväxt och en rättvis fördelningsprofil.

Hushållen är rationella både när det gäller lån och sparande och samhällets insatser och stimulanser har mycket stor betydelse.

Pia Nilsson, vd Fondbolagens förening 
Carl Rosén, vd Aktiespararna

Skriv ut Tipsa om den här sidan