Ny ISK-skatt hårt slag mot folkligt sparande

[2017-09-11] Regeringen föreslår en höjd skatt från nästa år för den som sparar på investeringssparkonto (ISK) och i kapitalförsäkring. Detta är mycket olyckligt och slår mot den mångfald av sparare som har hittat till dessa sparformer.

ISK är inte ett konto för någon finansiell elit, det är ett folkligt sparande som efter bara 5 år har nått hela 2 miljoner svenskar, enligt statistik från Skatteverket (se nedan). Faktum är att det är ett av få skattegynnade sparanden som står låginkomsttagare till buds. 

tabell ISK-sparande

Innehavarna hittar vi i alla åldrar, inkomstgrupper och kön. En SIFO undersökning från 2016 visar att kontot är lika populärt hos män som kvinnor och att det framför allt är yngre och medelålders som hittat dit.
Mycket tyder också på att ISK har lett till en kraftig sänkning av de avgifter som spararna betalar. En tydlig trend är att sedan ISK infördes 2012 har kapital framför allt lämnat äldre och dyrare allemansfonder och i stället gått till lågprisfonder. Lägg till att kontot är ett av få som alltid är gratis för kunden. Rörlighet och konkurrens på fondmarknaden förbättras dessutom genom att man fritt kan byta fonder utan skatt på kapitalvinsten. 
Det är viktigt att svenska sparare får tydliga och långsiktiga förutsättningar för sitt sparande. Att skatten på ISK föreslås höjas riskerar att skada förtroendet för sparformen och i längden minska sparandet.
Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är skattehöjningarna feltänkta. Vi har ett läge med oroväckande hög belåning bland många hushåll. Idag uppmuntras lån där låntagarna får göra skatteavdrag på ränteutgifterna, men det som behövs är samhällsekonomiska stimulanser för ett ökat sparande istället för att elda på den redan höga skuldkvoten. Under ett fåtal år har vi sett flera reformer som minskar incitamenten att spara. Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande, införande av ett undre golv för ISK-skatten och nu en ytterligare höjning av skatten. Reformer som ter sig märkliga i skenet av att allt fler, däribland regeringen själva, oroas över svenskarnas höga skuldsättning. Sparbehovet bara ökar i takt med allt längre liv och välfärdssystemen utmanas. Varför då ta beslut som motverkar ett ökat eget sparande?
Ändra inte förutsättningarna igen utan ge spararna en långsiktig spelplan så att de kan planera för ett välbehövligt buffertsparande. 
Tabell
Fredrik Nordström, vd Fondbolagens förening

Innehavarna hittar vi bland såväl män som kvinnor, i alla åldrar och inkomstgrupper. En SIFO undersökning från 2016 visar att kontot är lika populärt hos män som kvinnor och att det framför allt är yngre och medelålders som hittat dit.

Mycket tyder också på att ISK har lett till en kraftig sänkning av de avgifter som spararna betalar. En tydlig trend är att sedan ISK infördes 2012 har kapital framför allt lämnat äldre och dyrare allemansfonder och i stället gått till lågprisfonder. Lägg till att kontot är ett av få som alltid är gratis för kunden. Rörlighet och konkurrens på fondmarknaden förbättras dessutom genom att man fritt kan byta fonder utan skatt på kapitalvinsten. 

Det är viktigt att svenska sparare får tydliga och långsiktiga förutsättningar för sitt sparande. Att skatten på ISK föreslås höjas riskerar att skada förtroendet för sparformen och i längden minska sparandet.

Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är skattehöjningarna feltänkta. Vi har ett läge med oroväckande hög belåning bland många hushåll. Idag uppmuntras lån, där låntagarna får göra skatteavdrag på ränteutgifterna - men det som behövs är samhällsekonomiska stimulanser för ett ökat sparande istället för att elda på den redan höga skuldkvoten. Under ett fåtal år har vi sett flera reformer som minskar incitamenten att spara. Slopad avdragsrätt för privat pensionssparande, införande av ett undre golv för ISK-skatten och nu en ytterligare höjning av skatten. Reformer som ter sig märkliga i skenet av att allt fler, däribland regeringen själva, oroas över svenskarnas höga skuldsättning. Sparbehovet bara ökar i takt med allt längre liv och välfärdssystemen utmanas. Varför då ta beslut som motverkar ett ökat eget sparande?

Ändra inte förutsättningarna igen, utan ge spararna en långsiktig spelplan så att de kan planera för ett välbehövligt buffertsparande. 

Fredrik Nordström, vd Fondbolagens förening

 

Skriv ut Tipsa om den här sidan